2010/11/15

(Dag 7) Om min bästa vän.


Jag har ingen bästa vän.
Jag har flera.

Några är väldigt lika varandra några är väldigt lika mig.
Andra är helt olika varandra och i vissa avseenden är jag och mina vänner precis likadana.
Och i andra kompletterar vi varandra.


Många av mina vänner räknar jag som familj.
Jag vet att jag alltid kommer att ha dem runt mig det är såna som jag ibland inte har träffat särskilt ofta.
Eller ens talat med för att livet kommer emellan.
Och ändå när vi ses kan vi ta vid där vi slutade det är en relation som lever utan att vi aktivt underhåller den.

På bilden är det jag och hon från i fredags.
Vi inspireras av varandra, är väldigt lika och väldigt olika.
Som på bilden.
Hon läser Under strecket i SvD och jag.
Läser underhållningskrönika i lokal gratisnöjestidning.
Hon ser filmer om Virginia Woolf och går på balett.
Jag tittar på Helt hysteriskt och är mest framför datorn.
Men vi möts i mitten precis som det är med alla mina vänner.

Vi möts i mitten och förstärker våra bra sidor och hjälper varandra i våra dåliga.

3 kommentarer:

Lit de Parade sa...

Jättefin bild :-)


M @ Lit de Parade

Sara sa...

Hej!
Hoppas du gillade krönikan jag skrivit.
Och hoppas du gillade Kafe Spegeln som jag jobbat på men som tyvärr har stängt nu.
Jag hoppas på mycket jag.

Joanna sa...

lit de parade,
tack!

falco,
thank you!
I will most definitely have a look in yours.

sara,
hej hej.
du kan genast sluta hoppas för:
1. det gjorde jag säkert jag läste nog de allra flesta medan jag bodde i gävle.

2. jag har grava abstinens efter magnus kokostosca och kan inte mer än hoppas på att han har den på sparven.