Om Stil och vackert folk.

Jag lyssnar på Stil när jag åker till jobbet.
Och från.
Både gamla och nya det är alltid lika intressant.

Wallis Simpson gifte sig med Storbritanniens kung.
Eller nej, han hade varit kung, Edvard VIII, men abdikerade eftersom folk tyckte det var hemskt med en frånskild och även redan gift kvinna.

De blev ett par 1933 hon var gift med en Ernest Simpson då.
11 december 1936 abdikerade han, i maj året därpå blev hennes skilsmässa klar.

Många sa att hon var ful.
Att hennes näsa var för bred och munnen för stor.
Jag tycker att hon var vacker.

Hon älskade smycken och juveler lät till och med korta ärmarna på hennes kläder.
Så att armbanden skulle synas hela tiden.

Blandade falskt och äkta och tyckte särskilt om djur på sina broscher.

Om det som händer.

I Rågsved blommar pelargonerna och Torsten kryper omkring som aldrig förr.
Ett halsband jag gjorde på en silversmideskurs.
Blev aldrig riktigt som jag tänkt mig och min träningsväska.
Har stått orörd i snart två veckor för varje dag som går sjunker jag längre ner i soffan.

Och så har jag fått ett vikariat på Bonnier.
På samma ställe som jag är nu så himla roligt.


Torsten är H&M och Åhléns.
Strumpbyxorna noppiga efter bara någon enstaka tvätt och bodyn.
Har söta nyckelpigor bland rosorna.

Om allt mot det bruna.

Den bruna sovrumsväggen.
Allt blir så fint mot den.

Det ljusrosa nattlinnet den ljusturkosa morgonrocken teakinramade speglarna.
Eller som på bilderna.
Ett dagiskort i ram från min och min storebrors tid.
Två små tavlor min storebror gjort.
De gröna ljusstakarna den gröna värmelyktan.
Allt.
Blir fint.

Om liknande.

Det är en reklam i tunnelbanan nu.
Jag har sedan första gången jag såg den tänkt.
På hur himla lik logotypen är en annan.

Men det kan ju vara hela avsikten.

Om en söndagspromenad.

Vi tog en promenad i söndags.
Alldeles runt knuten på Rågsved ligger.
Fina ängar och det luktar skog och mark.
Jag gillar lukten av skog och mark.

Buzz Lightyear också får man hoppas.
Eftersom han verkar bo där nu.

Om himlen och stjärnorna.

Av min yngre moster när hon var här på besök.
Fick jag ett vackert par ljusstakar.


Och man ser hur otroligt dåliga de som målade köket innan oss var.
Tejpa och skruva bort saker var inte deras taktik.

Om nytt och gult och fult.

Och den sköna gröna kappan äntligen kan jag ha den igen.
(Typ.)

Jag var festklädd i helgen.
Två dagar i rad till och med.
Ändå känner jag mig fel och klumpig det är konstigt kan man tycka.
Att jag då fortsätter att ta kort.

En bild på mig själv är inte samma sak det känns annorlunda det är kläderna jag vill visa.
Och bilderna är platta det är.
Sannerligen.
Inte jag.

Eller så har jag helt enkelt utvecklats och blivit mer.
Än jag var förr.
Så att allt för långa konserter i allt för höga skor bara känns tidsödslande.
Jag vet inte.
Vänner är det iaf alltid trevligt med.


Klänning och glittersak, Beyond Retro
gröna kappan som hänger på min arm Kupan Gävle
stråväskan Myrorna Gävle.

Om val.

Men åh.

Turkos och orangeröd?

Beige och orangeröd?

Eller bara cerise?

Jag vet inte hur jag ska se ut i kväll.

FATTA ÅNGESTEN fatta ytligheten.

Om Beyond Retro.

I kväll ska jag på invigningsfest tillsammans med Sophie.
Beyond Retro firar sin senaste butik i Zinkensdamm.

Jag kan aldrig gå in i någon av deras butiker och stanna där.
Kortare än allra minst en timme.
Och vore jag av storlek 36 eller 38.
Hade min ekonomi samt mina klädkammarväggar sedan länge brakat ihop.

Det ska bli roligt att få en kväll tillsammans med Sophie.
VI har hittills träffats blott två gånger.
Första gången: Höggravida.
Andra gången: Med två små bäbisar som kräver all uppmärksamhet.
Den här gången blir det hon och jag, bara hon och jag.
Och så alla på festen naturligtvis.
Kul. Kul! Men kommer jag att känna mig som en elefant?
Kommer det att bli ös eller kommer det att vara fullt av flickor och pojkar som mest bryr sig om.
Att se coola ut?

Jag har Sophie det kommer inte bli tråkigt.
Och jag hoppas att jag får träffa några trevliga ansikten som än så länge bara är bloggar för mig.


Klänning, BEYOND RETRO JAG VAR DÄR I EN TIMME OCH EN KVART och då skyndade jag mig ändå.
Så mkt att jag svettades.

Om fina ekollon av Liza Hermeline.

Såg dem hos Tjallamalla.


Bild från samma.

Om tröttheten.

Vi har varit väldigt trötta här hemma i kväll.
Torsten efter en lång dag.
Mamman efter.
Ja.
Ett väldigt långt år.

Efter dagarna på Bonnier.
Kommer jag hem kastar av mig kläderna byter till hemmaklänningen och myser med Torsten.
Blott ett ögonblick sen sätter jag mig framför datorn.
Och arbetar.

Jag har kämpat med en illustration till framsidan av klassens slutportfolio.
Den ville aldrig bli som jag tänkte mig.
Sedan gjort mina egna sidor.
Och i sista minuten en illustration till dem.

Men nu börjar det närma sig slutet.
Nu ska jag bara göra en illustration till innehållssidan.
Så fort jag får den från de som sätter ihop allt.
Och sen.
Sen blir det helg då ska jag prata med min kärlek.
Och mina vänner.


Jag; hemmaklänning från H&M
Torsten; body med moln på från Me&I,
strumpor kanske H&M?
och ny jumpsuit från Åhléns.

Om mormor.

Min mormor.
Kerstin Lindmark.
Hon luktade alltid Oil of Olay den rosa sorten.
Hennes bullar var inte av denna värld.
Man fick ha både grädde och sylt på plättarna hos henne och var alltid med på ett parti kort.

Hon hade roliga julgransplundringar med en massa olika lekar.
Kan man nog även tacka min moster Katarina för.
Som bodde hemma och ärvt hennes ådra av leka-lära-älska alla barnen.

Jag saknar att sitta vid hennes vita köksbord och dricka te.
Ur kopparna jag nu har i mitt eget köksskåp.
Jag saknar att kika på folk med henne och att vrakfika.
Mormor älskade att vrakfika.
Jag saknar att se gamla svenska långfilmer med henne jag saknar.
Allt.

Hon hade ett gott hjärta hon var lärarinna och när hon träffade morfar.
Segrade kärleken, som farmor Anna morfars mamma sa.

Och Torsten nu pratar jag om min Torsten.
Inte om min morfar Torsten.
Han har haft turen att få en precis likadan mormor.
Som alltid är mjuk i rösten och ärvt leka-lära-älska alla barnen-ådran.
Synd att det är ett skitaskmoln från skitisland som sabbar för skitplanen.
Annars skulle hon ha varit här redan i morgon.

Om blåvitt.

Hus Rågsved (med omnejd)
kläder second hand
broscher fina (1) eller loppis (2).

Och i bakgrunden sovaövermadrasserna som aldrig kommer ner i källaren.

Om udda koppar.

Några koppar några av just mina koppar.
Matchar utmärkt till duken.

En duk som nu för tiden är för stor.
Bäbisarmar når allt och en duk större än en femöring är omöjlig att ha.
Fram till han behärskar pincettgreppet till fullo.
Då är det bara att lägga in femöringsdukarna också i skåpen.

Hemma nu.
Hemma allt för sent.
Ska hinna klart tre illustrationer göra två uppslag till skolportfolio de borde jag ha ägnat betydligt mer tid åt.
Än som det är nu; noll.
I morgon upp tidigt för att städa lite och sedan ut i Sthlm med min moster och ett av hennes barn.

I kväll var vi i Nacka hos svärföräldrar, åt mat drack vin och skrålade med till Så ska det låta.
Torsten har tre tänder nu och snart är det fem.
Han mår därefter har ont och tar inte motgångar så bra.
Men att få ligga på farmor och farfars matta med kusiner och hundar.
Det gjorde honom gott.

Om Iittalas senaste underverk.

Jag har sett dem lite här.
Och lite där.
Ittalas Vitriini av designer Anu Penttinen.
Då och då sakta har de smugit sig fram och nu är de.
Överallt.

Överallt utom i mitt hem och det tycker jag någon borde ändra på.
En illustrering av dess skönhet kanske hade gjort sig bäst i singelformat.
Men hur ska man kunna välja färg?
Jag vill ha alla.


Bilder från www.iittala.com.

Om pasteller och smak.

Torsten och jag.
Har den goda smaken att matcha hemmets väggar.

Jag tycker att Torsten passar extra fint i pasteller.
Han ser så ljus/ljuv och sockersöt ut då.

När min käraste klär Torsten blir det mer brunt och orange.
Det tycker jag också är fint men jag föredrar mina pasteller.
Tur för Torsten att hans föräldrar har lite olika smak.
Det blir väl mer variation så.

Och ibland skymtar kopparfärgade hårstrån i mitt barr.
Då blir jag glad för då är det en bit av mormor.


Min klänning, Beyond retro
Torstens body H&M, gröna byxorna från släktbäbispåse.

Om vackra skor till mig. Tack. Så mkt.

Jag ser en bild på Lisa Cs blogg.
Underbara skor av Carin Wester.

Sen ser jag ett par underbara skor på Hemlängtans hemsida.
(Tänk vad mkt jag vill åka till Borgholm helt plötsligt.)

Jag vill äga båda.
Äga äger.
Hohoho.


Bild 1 Lisa
Bild 2 Hemlängtan.

Om norrbottensgrönt.

Jag hörde för en tid sedan på radion.
Det är möjligt att det var en radiopjäs mannen sa att han hade.
Norrbottensgröna ögon.

Jag har aldrig hört det förr men jag förstod direkt.
Att det är väl den färgen jag har.

Ibland är de grå och ibland grönare än grönt.
Ibland nästan blå och somliga dagar helt svarta.

Om tårar och saknad.

En bild jag tog.
På ett bröllop i Landskrona det var bara några timmar kvar.
Av min mormors liv.

Jag tänker på vardagen och framtiden när jag sitter på tunnelbanan.
Måsten och borden och förhoppningar.
Det kan vara vad som helst som får mig att tänka på mormor.
Än sticker det i ögonen när jag tänker på henne och allt oftare nu.
Känner jag gråten bilda en klump i halsen det var ett tag sedan jag grät över henne.
Så klumpen vill väl snart ut kan jag tänka.

På ett fik i Högdalen.
Vi träffade två fina tanter de pratade med Torsten och med oss.
Om deras flytt på 50-talet och blåbärsskogen i Rågsved.
Förritin.
Den ena sade vi får hoppas att vi möts igen ibland saknar man små barn.
Och jag ville bara krama om henne och bestämma en mötesplats och svara.
Ibland saknar man gamla också.

Om skurkkoftan.

Har inte alla skurkar som sitter bakom lås och bom i serier.
Såna här randiga kläder?

Och så här jobbig är jag:
Jag stör mig på att bilden är från i helgen.
Och därmed strax innan vi tvättat våra lakan och jag bytt ut det ena påslakanet.
Mot ett nytt jag köpt på loppis.
Det går nämligen både i grönt och rosa och hade gett en jämnvikt på de gröna färgerna.
Eftersom det hade legat till vänster i bild.

Oj oj så jobbig.
Torsten är däremot lyckligt ovetandes.
Om både jobbiga mamman och om den gröna rollen.
I bilden.


Jag bär loppis och Torsten har H&M.

Om hawaiisafariklänningen.

Jag har en klänning.
Som är lite hawaii och lite safari jag känner mig.
Lite cool i den.
Haha säger alla nu som inte känner mig.
Cool. I en klänning?

Men bland alla mina klänningar är det inte många som är just.
Cool.
De är vackra och glittriga pastelliga eller lila.
Ganska ofta svarta men väldigt sällan coola.

Den här är cool inte för att den ser tuff ut.
Utan för att jag gillar färgerna, blått och beige inte alltid jag har sånt på mig.
Och så tänker jag på någon dallaskvinna som med guldsmycken går omkring.
En riktigt varm dag.
Och lite slött bara slängt på sig sin klänning och ändå ser glassig ut.

Jaja.
Den kostade 40 kr på Kupan i Gävle.
Och efter ett år hängde en precis likadan på Erikshjälpen i Gävle.
Där såg jag den hänga i säkert ett halvår sen flyttade jag.
Ingen köpte den.

Om sovrummet och diset och stöket.

I fredags när jag kom hem.
Var det disigt ute kändes mer som höst än tidig vår.

Passade mig dock alldeles utmärkt eftersom jag och Torsten skulle vara hemma ensamma.
Då finns inget mysigare än att kura och tända ljus.
Och vara glad att man slipper gå ut igen.

I sovrummet har vi satt vår bokhylla.
Men jag tvivlar på att den någonsin kommer att uppnå någon slags ordning.
Några partier uppe till vänster är okej, men ju längre ner.
Och ju mer åt höger man kommer.
Desto mer stök.

Om en lördageftermiddag.

Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 - vad står där?
"...att klara proven för nivå 1, tillkallades min mor.".
Ur Guccikrigen - hur jag överlevde mord och intriger i världens största modehus, av Jenny Gucci.
Jag fick den i påskpresent.
Av fina Birgitta på mitt jobb.

Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En kikare som står i fönstret.

Vad var det senaste du såg på tv?
Filmen Chéri.
Jag trodde den skulle vara smaskigare. Istället väntade jag mest på att den skulle börja.

Utan att se efter, gissa vad klockan är.
Halvfem.
Fast den var 16:56.

Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Väggklockan från 40-talet som tickar, och sportkommentatorer på teven min käraste kollar på sport.
Eh. Han sover! Ser jag nu.
Jag borde smygbyta kanal jag avskyr nämligen ljudet av fotbollsmatcher blir trött av det ständiga skränet men.
Han håller fjärrkontrollen i sin sovande hand han vet väl vad som händer annars.

När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
För två timmar sedan.
Vi hade gått en två timmar lång promenad runt Rågsved, undersökte omgivningarna.

Vad tittade du på, innan du började svara på den här undersökningen?
Ett illustratordokument vars innehåll jag kämpar med.
Samt AMOs fina blogg (därav enkättanken) och underbara nya utseende.

Vad har du på dig?
Underkläder (stortrosor och gammbehå)
underklänning (fin vacker från 40-talet köpt på Nybo Kafé)
svarta strumpbyxor med hål i tårna
varma tjocksockar
blå safarihawaiiklänning
beige kortärmad kofta i ull
oranget nött nagellack
och stora kesofilten (från Ikea, ser ut som keso).

Drömde du något inatt?
Det var en konstig natt där Torsten somnade utan välling och därför vaknade hungrig redan halvtvå och innan det kom min käraste hem från en konsert och Torsten var ledsen men ville inte äta och vi satt i soffan i några omgångar och tittade ut genom fönstret länge och till slut.
Till slut somnade han om.
Men vaknade halvsex och gnydde och stånkade försökte sätta sig upp men var för trött för att sitta jag tog över honom till vår säng.
Sen ville han morgonäta strax efter sex så nej.
Jag hann aldrig drömma.

När skrattade du senast?
Jag drog på munnen för en kvart sedan.
Men gapskrattade kommer jag inte alls ihåg.

Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
Fyra målningar
tre fotografier
två stora Toulouse-Lautrec-affischer
en lampett
en spegel
en pendylklocka.

Har du sett något konstigt på sistone?
I början av veckan såg jag på tunnelbanan en kvinna med stor resväska och en man med solglasögon (kväll, molnigt, mörk tunnelbana) och axelväska som försökte smussla över något.
Från den stora väskan till axelväskan de skylde det hela med en tidning.
Vilket ju egentligen hade så motsatt effekt som något bara kan ha men jag undrar vad det var de smusslade.

Vilken var den senaste film du såg?
Som sagt.
Chéri.

Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Till att börja med:
Ett hus
Kontrollfreak till personlig tränare
Resa hem
och en helg på spa med hur många sköna behandlingar som helst.

Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
När jag gick gymnasiet var jag på väg att göra militärtjänst.
Tanken var musikkår jag hade brevet i min hand och öppnade luckan till brevlådan.
Men ändrade mig i sista sekund och har inte ångrat mig.

Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Jag skulle göra det omöjligt för människor att inte ta hänsyn till varandra.

Tycker du om att dansa?
Förr gjorde jag det, nu vet jag inte för det var så länge sedan.

Föreställ dig att ditt förstfödda barn är en flicka... Vad får hon heta?
Inger.
Eller möjligen Sonja.

Om ditt första barn var en pojke, vad skulle han få heta?
Han heter ju Torsten.
Annars: Tage, Gösta, Sölve.

Skulle du nånsin överväga att bo utomlands?
Jag har redan bott utomlands.

Om en klänning värdig våren.

I torsdags unnade jag mig ett besök på Beyond retro.
Främst för att finna en gåva till en vän.
Men utan att förneka även ett tillfälle för mitt eget höja nöjes skull.

Jag fann en klänning värdig våren.
Och kände när jag tog på mig den i går morse.
Att den kräver sina svarta accessoarer för att jag inte helt ska känna mig som.
En urtvättad pastell.


Klänning, Beyon retro,
mustaschhalsband Designtorget
svart halsband, en fin butik i Gävle som fick slå igen (önskar jag var vän med hon som ägde den, det var en trevlig person Design room tror jag den hette).

Om en sidenscarf.

Jag åt lunch med två fina vänner i dag.
Den ena fyller år på söndag hon fick en sidenscarf med fjärilsmotiv.
Det tyckte min käraste var lite komiskt eftersom siden kommer.
Från fjärilspuppor så man kan säga att temat rakt igenom var.
Fjäril.

När jag köper presenter till människor har jag så klart alltid deras smak längst fram i tankarna.
Men jag klarar inte av att köpa något.
Som jag själv inte gillar.
Och ofta gillar jag det jag köper så mkt.
Att jag vill behålla det själv.

Den här presenten har fina färger.
Hennes färger.
De färger jag ofta väljer sist till mig själv.
Hur fina jag än tycker att de är.
Jag är helt enkelt lila.
Lila blå och kall.
Men Lisa.
Hon är orange och brun och varm.

Om en talgoxe.

Av min pappa fick jag en fin fågel.
En talgoxe jag har länge velat ha just en sån här fågel.
Ända sedan jag såg den hos mamma och pappa nu hade han varit inne i butiken och liksom jag.
Haft svårt att välja.
Han köpte flera och jag fick välja en av dessa (det tog sin tid innan jag lyckades bestämma mig).

Jag tycker att deras skönhet ligger i den grova snidningen.
Och att målningen är så fin.
På detta grova.


Finns på www.wildlifegarden.se.

Om Annika och om ny kunskap.

Annika tyckte det var nog med fina prylar och mysiga vrår.
Hon ville se kläder.
Och vem är väl jag att neka henne det.



Så här får du lite klädbilder, kära Annika.

Det finns några orsaker till varför det blivit färre klädinlägg.
Det har inte bara att göra med att jag inte trivs i mig själv, att jag inte ryms i det jag vill ha.
Och därför i stort sett har haft samma svarta klänning sedan Torsten föddes.
En stor del är det.
Jag ska inte ljuga.

Men en annan orsak är att det varit för mkt saker i hemmet.
Kartonger i hörn och högar överallt jag har helt enkelt inte kunnat skapa de lugna bilder.
Med bara plaggen i fokus.
Så som jag vill ha det.

Och en sista orsak är.
Att jag inte funnit någon bra fotoplats i nya hemmet.
Där ljuset är bra och där kameran kan ställas hallå orka stativ säger jag likt en fjortonåring.
Eller för den delen hunnit innan det blivit mörkt mina dagar är ju lite längre nu än vad de varit tidigare.
Under bloggens levnad.

Så där har ni det.
En hög av ursäkter.
Men klänningen köpte jag i Bollnäs på Kupan när jag var svinigt gravid.
Den stank otroligt med svett kunde inte ha den liggandes inomhus för lukten spred sig.
I hela lägenheten.
Men nu luktar den inte nu ska jag bara känna mig bekväm i den.
Ärmarna är en aning snäva.

Halsbanden är loppis det korta och H&M det långa.
Och det nåt så oerhört stora hålet på min stortå.
Kom av en lång promenad med vårgrus i skorna.

PS.
Vårt hem luktar saltgurka nu en stor burk med detsamma åkte i golvet alldeles nyss.

PPS.
Den nya kunskapen:
Jag har först efter fyra års bloggande.
Upptäckt knappen "lägg till en bild" när man ska föra över bilder.
Så att man slipper göra den där proceduren med att klicka på överföra-bild-bilden och leta rätt bildmapp och sedan trycka "överför" och göra så.
För varje bild det är jobbigt när man har många.

Så det har jag alltså upptäckt nu fyra år senare.
Fyra år av irritation över att just en sån knapp borde finnas.
Herreminje så jag håller på.

Om vårt hem.

En gång var det någon som frågade efter fler bilder på hemmet.
Tror aldrig att jag svarade för min avsikt var att visa på en gång.
Nu har det iaf hänt.
Flera veckor månader senare.








Och det stackars sovrummet fick bara en liten detaljbild.
I brunt.
Utanför bild ser man en vägg av stringhyllor (jag är alltid livrädd att de ska rasa ner) och vår stora säng.
Och Torstens röda spjälsäng från hans faster (och farbror) för tillfället klädd i gröna lakan från hans moster (och morbror).
Och en herrans massa mjukisdjur.