Om Gösta Berlings saga och jag fryser.

Mer lurviga saker.
Som jag vill ha.
Som man kan se mer av.
I morgondagens modereportage.

Det kan vara kylan som får mig att tråna efter dessa.
Jag tänker Gösta Berlings saga.
Nedbäddad i släde bakom häst och snö som knarrar.

Om nytt utseende.

Jag gjorde om lite grann.
Jag har alltid velat ha större bilder men inte vetat hur man ska göra jag har till och med googlat det men inte fått något svar.
Nu gav Alma mig ett bra svar.

Har dock inte kommit på ett sätt att göra samtliga bilder i gamla inlägg större, hittills har jag ändrat allt för hand och eftersom texten hamnar fel när jag gör dem större och bilderna är centrerade i de gamla inläggen och det inte blir bra i nya utseendet får jag ladda upp alla bilderna på nytt och sedan sitta och html:a mig fram till rätt utseende.
Puh.

Och perfektionist som jag är kan jag inte leva med att de gamla inläggen ser fula ut i nya utseendet.
Så jag kommer ju att sitta och pilla i en lång period framöver.
Fast jag gillar inte hur texten drar sig så långt ut i kanterna ska jag måsta html:a ytterligare en grej inför varje inlägg det kommer ju att ta sådan tid!

Om en halv hamster.

Eller egentligen en riktigt stor hamster men "halv hamster" lät bättre.

Eller en väldigt lurvig rävsvans.
Det är något jag vill ha, fast inte äkta alltså.

I går fotade Britt mitt modereportage.
Det kommer på fredag.
Då ser man mer av hamstern. Rävsvansen.

Hon var väldigt glad att äntligen få fota mode och hade gått och laddat hela dagen.
Hon blev väldigt besviken när vi möttes och det visade sig att jag inte skulle använda mig av modeller.
Förlåt mig Britt jag hoppas du reder dig ändå.
Även om det kan vara svårt.

Om insidan.

Men alla vet ju att det är insidan som räknas.

Så innanför gröna kappan i dag hade jag en klänning som även den gör mig glad.

Jag hade även en konstig hållning det är säkert för att jag burit så tunga väskor vi kan kalla den "gamen".
För att göra det hela mer familjärt och som att det är en välkommen hållning.

Grön klänning och tunn romantisk blus från Noa Noa.

Om gröna riktigt gröna kappan.

I dag hade jag min riktigt gröna kappa på mig.
Den blir jag glad av den är så lysande grön bilderna kommer inte i närheten av att göra den rättvisa ty den LYSER.

Och så hade jag även kaninöronen och ett par vita handskar som egentligen är för kalla att ha men jag har packat bort alla vintervantar och kan icket hitta dem.


Kappa Kupan, kaninöron Noa Noa, handskar Kupan, blus som skymtas ut Noa Noa.

081023 10:14:
Evis:
Här är gröna kappan i helbild.

Om min mobil och om min blus.

Jag och min mobil matchar varandra i dag.

Det kan man inte se för jag har ingen bild och jag är på skolan.

Men jag kan ge ledtrådar, två.

En.

Två.

Om i dag.

I dag var det måndag.
Jag hade en blå kappa i thaisiden och mina fuskkaninöron runt halsen.

Jag hade även ett par strumpbyxor som hasade ner till knävecken så fort jag tog ett kliv.
Jag försökte skrida framåt likt en lucia istället men inget hjälpte.

Och jag glömde min goda matlåda hemma och jag missade tåget hem med blotta fem minuter för en presentation jag gjort på mac blev förstörd när jag öppnade den på en PC och jag fick vänta i två timmar och allt arbete jag gjorde under den tiden försvann eftersom datorn i sista minuten bestämde sig för att låsa sig.
Så nu låtsas vi som att den här dagen aldrig har hänt och försöker i morgon igen.


Kappa second hand, halsduk Noa Noa, brosch H&M..kanske?

kl. 18:59:
PS. Jag förhastade mig nu vägrar Indesign starta och jag kan inte slutföra en hög arbetsuppgifter, kära måndag: TA SLUT NÅGON GÅNG.

Om tågaccessoarer.

Doktor Westfeldt hade en fin väska.
Det var hans kupéväska för resor på järnvägen och det är klart att man måste ha en sån?

Den är i alla fall välbroderad med en hel hög pärlor.
Motiv: som sig bör på tågväskor, ett lok.

Doktor Westfeldt var drottning Sofias livmedikus.

Om järnvägsmuseet och om änglavakt.

I dag var jag på järnvägsmuseet.
I min kappa från min väns mormor.
Som visat sig vara höstens favorit i kombination med skorna från Noa Noa, höstens favorit nummer två.

Det var även dagen min pappa hade änglavakt och mina ben är lite svajiga av tanken på vad som hade kunnat hända och tanken på vad som faktiskt hände.

Kappa från kompis mormor, klänning second hand, broscher Noa Noa, väska och skor och fejkminkkrage likaså.

Om gamla tåg.

Ja tack gärna jag åker gärna tåg.
Om vagnarna såg ut som förr och jag hade råd med 1:a klass.

Alla som bor i Gävle bör gå på järnvägsmuseet.
Jag fascinerades lika mkt nu som i våras när jag var där.
Tog lika många kort och fantiserade lika mkt om förr i ti'n.

Om Marc Jacobs och jag.

Jag behöver.
4 stycken väskor från Marc Jacobs.
Verkligen.
Det ser man ju bara på nedre bilden hur mkt jag behöver det.

Hans art deco-inspirerade väskor faller mig så mkt i smaken.

Bilder från www.bagbliss.com, chicanduntroubled.com, www.highchic.com, www.viecouture.com

Om Comme des Garçons.

Jag tänkte.
Det kanske är dags att börja tjata om H&Ms nästa designsamarbeteskollektion (lagom långt ord) Comme des Garçons.
Så då gör jag det:

Jag är särskilt förtjust i klänningen längst upp till höger.
Den är som en kristyr fast i svart.
Den är lite av en replika av en klänning från Comme des Garçons höstkollektion 2006.

Och klänningen längst ner till vänster.
Den har ett sammetsliv och är öppen i ryggen.
Linningens halvcirklar ger associationer till tårtpapper.
Och lite om det här.

Bilder från www.fashionologie.com och www.rodeo.net.

Om Commes des Garçons och om puffy shirt.

Även om den bakre av dessa två påminner mig allt för mkt om puffy shirt.
Från Seinfeld.

Vilket för övrigt är ett mkt.
Mkt.
Roligt avsnitt.

Bild från www.rodeo.net.

Om vad män gillar.

SÅDANT SOM MÄN FINNER VERKLIGT ATTRAKTIVT:
- vida kjolar, smala midjor och ett intryck av långa ben
- kläder som är moderna, men inte extrema; män följer med i modetrender i högre grad än man kanske inser, och till och med Wall Street Journal har artiklar om mode
- pälsverk och lyxig framtoning i allmänhet
- nästan alla nyanser av blått, vitt, mycket ljust och mycket mörkt grått; somliga män avskyr att se sin hustru i svart; andra tycker mycket om det
- parfym – men moderna män uppskattar lättare dofter än deras fäder gjorde, finstämda, sofistikerade blandningar snarare än enkla dofter
- kragar på dräkter och kappor


Geneviève Antoine Dariaux - Elegans -en faschinabel guide till stil och grace.

Om vad män tror att de gillar.

SÅDANT SOM MÄN TROR ATT DE TYCKER OM:
(men bara på bio)
- avslöjande snäva kjolar och aggressivt spetsiga bröst
- lösögonfransar
- femme fatale-underkläder
- myskartade, orientaliska dofter
- stilettklackar
- metervis med svarta fransar och kilometervis med röda chiffongvolanger

Geneviève Antoine Dariaux - Elegans -en faschinabel guide till stil och grace.

Om gamla bilder. Mina.

Det är mkt nu.
Jag hinner inte allt jag vill hinna.
Jag tar mig friheten att inte visa gamla bilder bara på andras kläder.
Utan även på mina egna.

Tre favoritbilder eller favoritkläder eller favoritsituationer (FÖDELSEDAGEN) från hösten.

Om gamla ideal och stilar.

Jag gör kollage i dag.
Bland annat.

Och när man tittar på bilder från förr tänker man att det nog inte var så himla märkligt ändå.
Att kvinnor svimmade till höger och vänster.
Det ser läskigt ut bara på bild.

Annars säger jag som jag sagt så många gånger förr.
Jag önskar att modebilderna såg mer ut som förr (bild längst ovan).

Om parfymflaskor förr i tiden.

I Montmartre.
När jag var där nu för tusen år sedan (en och en halv månad, men ibland känns tid så lång).
Såg jag vackra gamla parfymflaskor i ett skyltfönster.

Parfymflaskor förr.
Man köpte en man tyckte var vacker, och som antagligen matchade resten av sin boudoir.
Sen inhandlade man den parfym man gillade och hällde över i den vackra flaskan.
Så vill jag också ha det.
Att flaskan inte nödvändigtvis måste komma med parfymen, för ibland passar de två inte ihop så som jag vill.

Och den vita katten.
Jag hade en vit katt en gång.
Han hette Elvis efter Prestley och Costello, mest Costello.
Han hade en mörgrå tuppkam och han kunde hämta måttbandet om man bad honom.
Måttbandet var hans favoritleksak det krympte flera centimeter under Elvis tid.

Om antal inlägg.

Det här är mitt ettusenetthundraelfte inlägg.
1 111.

Och om något mer fick det inlägget inte handla om.

Om opera och om Folkets hus.

I går hade jag opera-rep.
I Folkets hus i Bomhus det är en ganska ny byggnad men i alla Folkets hus finns vackra lampor.
Såna där lampor som jag väldigt gärna skulle ta med mig hem.
Lampetter och stora glaskupor (de släckta lamporna på tredje bilden).

Det är något fint med Folkets hus jag tänker arbetsrörelse och svettiga flottare.
Dans på lördagar till kontrabas och dragspel och skrapande skosulor i golvet.

Klänning från Nybo Café
Skor strumpor strumpbyxor smycken från Noa Noa.