Om slutet.
Är det inte ganska skönt.
Att julen är precis så lång som den är jag vill alltid frossa i jul och ha så mkt av allt det bara går.
Tänka att julmusik och pepparkakor det blir jag aldrig less på.
Men lagom till nyår är jag faktiskt klar.
Redo att packa undan.
Och när sen allt det röda det glittriga och pyntiga är borta.
Och jag får sätta in den första buketten tulpaner.
Då känns våren inte så farligt långt borta längre.
4 kommentarer:
Tulpanerna ja, oj vad jag längtat efter dem!
Åh tulpaner, det måste vara en av de finaste blommorna!
Tänk de är just så jag känner. Våren, solen, vackra tulpaner mot ljusare tider med värme och lust.Lite som om man föds på nytt tillsammans med allt annat.
ulrika,
det gnissliga knarret från stjälkarna och bladen är underbart.
amanda,
det är iaf väldigt svåra att bli less på.
fiffi,
verkligen.
lite som att man får ny energi att orka andra halvan av mörker.
Skicka en kommentar