2011/05/05

Om precis varför vi inte ska låta våra barn vara.

Hos Alexandra fann jag en debatt som jag så klart inte blev särskilt förvånad över.
Ibland är det inte svårt att räkna ut hur kommentarerna kommer att lyda.

Clara skriver att hennes barn har en klänning och folk ryser TY HAN ÄR JU EN GOSSE.
En tjej skriver på sin egen blogg att vi ska "låta våra barn vara".
Att de är så små och inte kan välja själv, då menar hon att vi per automatik ska välja något könsstereotypt av någon anledning som hon inte tycks ha argument för.

Hon tycker att vi inte ska lägga våra åsikter på barnen, och jag säger:
det är precis det vi ska göra, det kallas uppfostran.

Precis lika mycket som hon tycker att det är fel att sätta en klänning på en pojke så tycker till exempel jag att det är fel att se ner på människor bara för att de har en annan hudfärg än min egen.
Precis lika mycket som hon tycker att man ska låta barnen välja själv så anser jag att vi måste visa barnen vad som är rätt och fel.
Det är vår uppgift som förälder.

Och om de verkligen tror att det handlar om att byta könen med varandra så känner jag att det blir en lång diskussion.
Jag kan däremot inte sluta föra den, eftersom jämställdhet inte kan genomsyra ett samhälle till fullo, om vi redan när barnen är små låter dem förstå att killar måste klä sig på ett visst sätt och tjejer på ett annat.
Och det tycker många är att hänga upp sig på småsaker men faktiskt så är det just med småsakerna som de stora förändringarna börjar.

Vad hände med att bara klä sig så som man själv tycker är fint?
Eller med det faktum att tidigare har män klätt sig i långa tunikor med tightsliknande saker på benen och ett skärp i midjan.
Ursnyggt tyckte man då, modet ändras och nu kanske vi tycker att det är dags igen, män ska väl inte behöva vara förvisade till byxor resten av tiden.

Mitt barn ska få välja de kläder han trivs bäst i, men fram till dess att han är gammal nog att förstå begreppet "välja" så gör jag det åt honom.


(Och ja, klockan var 05:44 när jag skrev detta, mitt barn ville inte riktigt sova i natt.)

10 kommentarer:

Ulrika sa...

Exakt va! Precis som jag själv väljer mina kläder efter vad jag tycker är fint, kommer jag att välja detsamma till mitt barn! Det jag gillar. Jag använder klänningar mycket, självklart ska hon också få göra det då! Sen om kläderna är blommiga, rutiga, prickiga, randiga eller enfärgade tycker jag verkligen inte spelar någon roll! Längre fram, när hon blir äldre, kommer hon såklart att styra över det där själv, precis som jag själv gjorde är jag var yngre. DÅ hade mina föräldrar inte så mycket att säga till om...

Anna Eleonor sa...

Om barn i förskolan utsätts för "fula kommentarer", så är det fel. Läs läroplan för förskolan:
Saklighet och allsidighet
Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Joanna sa...

ulrika,
det ska bli spännande att se våra barns eventuella motreaktion till vår egen stil.

anna eleonor,
javisst, den har jag läst många gånger eftersom jag byggde min c-uppsats i kulturpedagogik (inriktning barn) på den.

det är mkt i läroplaner som ser fint ut, men tyvärr inte alltid som tid och pengar låter den bli förverkligad fullt ut.

Anna Eleonor sa...

Ja, visst är det så. Men alla kanske inte läst den? Alla som får ont i magen för att deras barn inte får klä sig i de fina kläder de valt kan ju faktiskt ta med läroplanen i ett samtal med pedagogen i aktuellt stadie.

Din uppsats lät spännande! Finns det att tillgå digitalt?

TuvaMinnaLinn Vintage (a love story) sa...

I skolan får jag lära mig att bakom stora samhällsförändringar finns enstaka individers kreativa handlande.
Vi kör på det tycker jag.

lisa sa...

bra skrivet!

Ulrika sa...

Haha! Ja, du! Det blir sannerligen intressant den dagen det kommer!

Unga fröken Karlsson sa...

Jag håller med dig till punkt och pricka, helt rätt!

fiaelia sa...

men TACK för att du satte ord på mina tankar (om än 05:44)!

Joanna sa...

anna eleonor,
nej så klart.
det är bra att lyfta fram den.

den blev nog inte så bra som den borde ha varit, och finns ej heller digitalt (eftersom jag var så lat och aldrig skickade in den till institutionssekreteraren).

tuvaminna,
verkligen!

lisa,
tack.

ulrika,
snarare än vi tror, gissar jag.

lina,
helt rätt ja!

fiaelia,
jamen TACK för att du läser min blogg!
(även 00:18!)