2009/12/02

Om barnsaker.



Andra dagen vi var hemma från BB.
Åkte jag och mamma till ett köpcentrum och handlade mat och lite barnsaker.
Exempelvis nappflaskor.

Jag letade hur länge som helst efter smakfulla och diskreta flaskor.
Men fann inget.
Det minst gräsliga jag fann var såna med olika slags djur.
Och fint färgade lock.
Men helst ville jag ha inga djur alls och på sin höjd några bleka färger.

Nu har jag vant mig.
Tycker till och med att vissa av Torstens flaskor är fina.
Fåglarna och ugglorna är mina favoriter.
Fast jag byter gärna ut ugglans blå lock till apans gröna.
Mkt finare ju.

Nu ska vi ta en promenad ute i frosten.
Somliga delar av den här familjen har borrat i en tand hela fm.
Och är sänkt av smärta.
Som tur var är den delen inte jag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej
Jag ville fråga om du har ammat Torsten eller om ni kört på ersättning, med tanke på din skola?

Jag tycker dina ord om jämställdhet som du skrev om tidigare var mycket läsvärt. (och jag tycker mycket om texten om din mammas händer)

MVH J

Joanna sa...

j,

tack!
den fick med ungefär den innerliga känsla av kärlek jag känner till min mamma.
och innerliga saknad jag känner efter min mormor.

jag har alltid känt ett obehag inför tanken att amma.
vi hade olika planer för hur vi skulle lösa att jag gick i skolan och för hur vi skulle lösa att pappan också kunde vara delaktig i matningen.
1. pumpa mjölk och lämna i flaskor
2. enbart använda ersättning
3. både 1 och 2.

jag tänkte ändå att jag skulle testa och se hur det var att amma.
jag kanske helt skulle ändra inställning.
min mjölk kom inte förrän sjätte dagen efter torstens födsel, så han fick ersättning redan från början.
och när jag inte alls kunde få amningen att passa mig, och torsten inte heller ville suga på mitt bröst och redan från första dagen sög helt obehindrat på nappar fanns det ingenting att direkt kämpa för.
vi tyckte båda det var lika bra att fortsätta med flaska.

eftersom jag mådde dåligt av att pumpa min mjölk.
som jag också testade.
slutade jag med det och vi gav honom ersättning fullt ut.

efter nio månaders jobbig graviditet kan jag även lite själviskt säga att det är väldigt skönt.
och viktigt.
att kunna lämna ifrån sig barnet och vara den som lutar sig tillbaka och vilar.
även om det från början mest handlade om att vi ville att båda skulle kunna ge honom mat och få vara nära honom i de stunderna.