Om vattnet.

En sak som gått upp för mig.
För första gången för ca åtta år sedan, och sedan för några veckor sedan när det var första gången sedan den där för åtta år sedan.
Jag gillar inte att vara på ofruset vatten.

Uppvuxen i Norrbottens inland är frusna sjöar det mer normala tillståndet.
Att det börjar kränga och svaja och vingla, det kan jag inte känna mig bekväm i.
Egentligen är det ju inte ens farligt att hamna i vattnet, jag kan trampa vatten och jag kan simma, jag torde hinna räddas innan jag får kramp.
Men det är som med småkryp, är de inomhus tycker jag att de är så mkt äckligare.
Hamnar jag i vattnet när jag egentligen ska vara i en båt känns det så mkt obehagligare.

Ett tråkigt faktum, eftersom kryssning hör till resedrömmarna.