Jag läser prisande ord på flera bloggar.
Om Lindex senaste underkläder The perfect retro.
Själv blev jag mest besviken.
Till stor del bara för att.
Behån var vadderad åh suck dessa ständigt vadderade behåar.
Lite även för att materialet inte var vad jag trodde.
När jag såg dem på bild.
God tanke som hade kunnat vara ännu bättre.
Bild från Lindex.
Fotograf Jimmy Backius.
Hu.
Rra!
Jag fann en fin OCH lagom stor underklänning.
På Kupan förra veckan.
Trodde jag för evigt.
Ja ibland känns det som att gravid är min nya lott i livet.
Var dömd till den rosa noppiga från Åhléns som är fin och skön ja det är du kära underklänning.
Men det är något visst med äldre underklänningar tydligen är jag lite av.
En ålderrasist.
När det kommer till kläder.
Dessutom var tanken.
Att jag skulle sova ut i dag men det gick ju så där.
Jag vaknar till när min sambo stiger upp (strax efter 06) och sen.
Kan jag inte låta bli att ligga och tänka på lösningar och idéer till projektarbetet och då är det som förgjort.
Då måste jag slå upp datorn och brja fixa, eller mejla, innan det är glömt.
Jag behövde en ny.
En större runt bröstkorgen och i sista sekunden slog det mig.
Att jag inte har så känsliga bröst att jag inte längre behöver ha.
Vadderade kupor.
Hurra hurra jag känner mig nästan som mitt vanliga jag nu.
Skön som tusan och vacker som få.
Även om mönstret i en för tunn och följsam överdel gärna kan få det att se ut.
Som att brösten har bodybuilderblodådror över hela sig.
Från Twilfit.
Hej och ursäkta.
Jag är irriterad.
Hur mycket har jag lagt ut på att hitta strumpbyxor som går att ha på sig?
Hur mycket har jag lagt ut helt i onödan eftersom det inte verkar finnas strumpbyxor.
Som går att ha på sig.
Antingen har de inte två sömmar bak i röven och då går det inte vända dem bakochfram och låta magen få plats.
Eller så har de ändrat modellen från en vecka till en annan och de sköna vita helt plötsligt har snäv resår i midjan och inte de två sömmarna som det var sist jag köpte.
Eller att de med den allra minsta illustrationen visar att leggingsen är trekvarts.
(Och dessa så skrattretande låga i midjan att till och med mina minsta trosor täcker mer.)
Fatta att varje morgon är en kamp!
Hitta strumpbyxor i strumplådan.
Eller ta fram helt nya jag köpt än en gång som fortfarande ligger i påsen och jag tror att nu.
Nu slipper jag i alla fall kampen.
Sen ska jag sätta mig ner och det gör ju ont på fem olika ställen bara det.
Och försöka böja mig ner, kränga på dessa strumbyxor över mina svullna fötter och lirka upp dem över benen.
Svullna stora ömma.
Och eftersom jag får göra detta moment minst tre gånger innan jag hittar något.
Men allra mest troligt bara ger upp och hoppas på att foglossningsbältet ska hålla uppe dem någotsånär.
Blir jag helt gråtfärdig av all smärta och allt bök och kallsvettig men som det verkar med den här graviditeten.
Så leder varje tillstymmelse till gråt istället vidare till stor förbannelse och vrede.
STRUMPBYXOR JAG HATAR ER och kära Twilfit.
Era leggings.
Mammaleggings med extra plats för magen för hundra kronor.
Jag köpte dem i den absolut största storleken som finns och efter mycket slit och stretch ryms magen.
Till hälften.
Ja.
Man fattar ganska lätt idealet på bröstformen på 50-talet.
Det märks bland annat på hur många av mina fina gamla klänningar är sydda.
Ur Underkläder - En kulturhistoria, av Britta Hammar och Pernilla Rasmussen.
En korsett i svart sidentaft.
Axelbanden och strumpebanden är i form av lotusblommor.
Skapad av Torbjörn Bergström, 2005.
Ur Underkläder - En kulturhistoria, av Britta Hammar och Pernilla Rasmussen.
1800-talets korsetter.
Den till vänster.
"Korsett sydd av vitt, blommönstrat siden och dekorerad med knypplad spets och rosetter av blå sidenband.
Den har resårstrumeband med metallspännen och är knäppt fram med en metallplanschett samt har snörning bak.
Foto Viveca Ohlsson, KM"
Den till höger.
"Reformlif à la princess av prisbelönt modell sytt av randig bomullskypert, knäppt fram med knappar och snört bak, 1900-1910. 1972 tillverkades modellen fortfarande.
Foto Viveca Ohlsson, KM."
Ur Underkläder - En kulturhistoria, av Britta Hammar och Pernilla Rasmussen.
I boken om underkläder kan man läsa.
Bland annat om prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas brudklänning här ser man den bakifrån.
Underkläder - En kulturhistoria, av Britta Hammar och Pernilla Rasmussen.
Jag fick en fin bok.
Från kulturredaktionen TACK så väldigt mkt den är underbar.
Underkläder - En kulturhistoria, av Britta Hammar och Pernilla Rasmussen.
