Om en styling.

Där jag jobbar finns det många fina titlar.
Och på den mittersta där jag jobbar fick jag till numret som är ute i butik nu hoppa in som stylist.
Till självaste omslaget.

Det var roligt att gå i butiker igen och ha olika outfitsideér i huvudet.

Om ett modereportage.

Sista modereportaget kan man läsa här.
Stiligt till nyårsfesten.


Bild Jörgen Svendsen, Gävle Tidningar.

Och om man inte tycker att ett modereportage är nog.
Kan man läsa tidningen från i går för tydligen gjorde man bedömningen.
Att ett nyårsmodereportage från TT Spektra var på sin plats.

Jag blir som en härmapa.
Även om mitt reportage var klart för två veckor sedan.

Om det sista modereportaget.

Jag hade Michael Jackson i huvudet när jag plockade kläder.
Sen insåg jag att det såg ut som om The Beatles mötte 80-talet.



Men så kom jag på.
Att det väl är precis det Michael Jackson är.

Och det var det som fick bli mitt sista modereportage.
Med vackra bilder från Konserthuset.
Skickligt fotograferade.
Skickligt modellade.
Och av mig.
Naturligtvis.
Ödmjukt och skickligt stylade.

Det kommer i tidningen någon gång i mellandagarna.

Om ett modereportage, om vinterjackor.

I dag går mitt senaste moderep i Arbetarbladet.
Tror jag? Jag har inte kollat tidningen ibland händer det ju att saker måste skjutas upp.
I tidningsvärlden.

Det handlar iaf om vinterkappor vi var ute i skogen.
Det var kallt.
Och mörkt, mkt mörkt.
Jag hade tänkt länka till det men det verkar inte ligga ute på webben än.
Kolla här vid tillfälle, kanske har de lagt ut det.

Nu fortsätter jag med tävlingen.
Jag har inte sovit sedan 06.30 i går.
Jag är trött, och jag kommer inte hem förrän vid 16.
Då måste jag pussa Torsten i minst en timme, hej då.

Om modereportaget, om fuskpälskragehalsdukshilkan.

En av grejerna.
Jag tog med i modereportaget kanske inte gjorde sig så bra på bild.
I sin ensamhet ur sitt sammanhang.

Det är en slags halsdukskrage snedstreck hilka.
Från Gina Tricot ganska skön faktiskt och vill man inte ha den som halsdukskragehilka.
Kan man alltid använda den som en Hedenhös-kjol (ingen bild på det).

Om modereportaget, om blinget.

Ge mig?


Från Glitter.

Om modereportaget.

Foto: Pernilla Wahlman, Arbetarbladet


Tillbaka till 80-talet

Jag gjorde ett modereportage.
Ett ihopplock av 80-talssaker från tre olika vinklar.

Vi hade en fin diskussion om hur 80-talet inte längre tilltalar somliga.
Och att det kan ha att göra med vilken ålder man var.
På 80-talet.

Själv var jag 2-12 år, och där på slutet precis på gränsen till att vilja vara vuxen.
Och såg alla 80-talsbrudar på högstadiet med spretluggar och nitbälten och avklippta neonfärgade handskar.
Medan Annika och Fortfarande lycklig var äldre.
Var de där med spretluggarna och inte vill ha tillbaka det de vurmar mer för slutet av 70-talet (igen går det bra att applicera vår teori om ålder).

Frågan är då.
Kommer jag att ha svårt för 90-talet det är ju sannerligen här igen.
Peaceörhängen runda små glasögon pösiga blekta jeans hårt åtdragna i midjan.
Och är det därför vissa modebloggare i och med sin ålder vurmar lite extra för det årtiondet?

Om nästa modereportage (det är inte stylat av Elin Kling).

Vissa grejer jag plockat till nästa modereportage.
Skriker Elin Kling så man nästan blir döv.

Tror jag måste köpa armbanden jag tyckte några var riktigt snygga.
Och faktiskt.
Skorna.
Jag gillar dem.
Jag måste fått ett slag mot huvudet?
Eller är det en modeskribents version av förlossningsdepression?

Kanske har det bara att göra med.
Att jag är lite less på mig själv på min stil på min mesighet att jag gärna.
Ibland.
Känner mig lite tuff också och 80-talet.
Har jag ju alltid gillat (inte frasträningsoverallerna och sprayluggarna, men det andra).


Skor, Scorett 999 kr
armband, Gina Tricot 199 kr.

Om modereportaget.

I dag går senaste modereportaget.

SIBIRIGEN!

Hmm.
Ordvits i rubriken.
Det passar kanske bra för åtminstone den ena halvan.
Av modellparet.
Kommer från de trakterna.
Ordvitsarnas trakter: västkusten med Gbg som centrum.

Bilderna i tidningen av Bernt Büttner.
Bilden ovan av moi.
Eller vad heter det på ryska?
меня?
Men hur uttalas det jag har ingen aning.

Om de snygga skorna.

Jag vill också ha såna där.
Helst skulle jag vara kille och kombinera det.
Både med de grova kostymbyxorna och Magnus.
Det är han som benen på bilden hör till.
Snygga frisyr och tatueringar.

Jag fick låna dem från snälla Fico.

Om när vi fotade.

Det var ganska soligt.
Och helt otroligt varmt.

Vi sökte Ryssland kargt och skitigt vi fann det.
Vid Skanskas utrymmen ute på ett industriområde.
Vi var mkt nöjda.

Om nästa modereportage.

Nästa modereportage kommer på fredag.
I förrgår fotade vi det jag hade lejt.
Två tjusiga modeller.

De går båda i min klass.
Och är mkt kära i varandra de passade mitt tema perfekt.
Jag behövde knappt styla dem.

Om min bildbyline.

Till senaste modereportaget hade redigeraren använt sig av.
En gammal bildbyline.

Jag blev förvånad eller hajade till lite.
Över att jag existerade i en dagstidning som icke-gravid.
Jag hade glömt hur jag såg ut jag hade glömt att det fanns.
Ett sådant tillstånd för min egen del.

Om modereportaget.

Neonfärger fint till solbrännan.

Men precis lika fint till porslinshy.
Om man frågar mig.

Klicka på länken och se bilder.
Tagna av fantastiska David Holmqvist.

Om fotograferingen och om Malin.

Det är så fint att ha Malin som modell.
Hon är trevlig och tålmodig.
Och dessutom en lika smart människa som jag
. Så hon har säkerhetsnålar i väskan.

Säkerhetsnålar är väldigt praktiskt att ha och senaste gångerna har jag helt glömt mina.
Men då finns Malin.
Och inte bara med säkerhetsnålarna, hon har ofta saker jag glömt och behöver och gör mitt jobb.
Mkt enkelt.

Fast bara för att vara rättvis måste jag ju då påpeka.
Att även Tomas gör mitt jobb lite enklare.
Han gnäller aldrig inte till mig iaf och låter sig styras och ledas.
Precis som jag vill ha det.

Om fotograferingen.

Förra året gjorde jag ett modereportage.
Med glassfärger som tema.

David var fotograf då också och jag ville att vi skulle fota.
Ute på Alderholmen även då.
Bra idé tyckte David vi åkte dit plockade fram glassarna David kollade ljuset och hann ta en bild och konstatera.
Att det var en mkt bra miljö.
Då började det ösregna.

Det regnade såna där riktigt stora droppar som bara plaskade ner.
På oss.
Vi rusade till bilen och fick efter en kvarts väntan erkänna oss besegrade.
Den gången blev det reservplan som inte var tokig alls.

Men vi är båda mkt nöjda nu.
Över revanschen över segern.

Om nästa modereportage.

Kolla.
Tjusiga färger va.
I morgon i morgon.

Om nästa modereportage.

Ja ni ser ju.
David nära kanten och modellerna i tjusiga färger.

I morgon får man se ännu mer.

Om modereportaget.

Det är så många vackra färger jag längtar.
Till på fredag då jag kan visa er mer.

Om gårdagens fotografering.

I går fotade vi modereportage.
Eller David fotade, jag stylade.

Mest orolig var jag över att David skulle ramla över kanten.
Jag hade inte kunnat göra mkt för att hjälpa honom.
Möjligen bidra med några uppmuntrande rop i stil med:
Simma på!
Dyk efter kameran den har säkert klarat sig!
Där borta finns en stege den kanske du kan använda.


Mest nöjd var jag över att fotoassistenten hade modevett nog.
Att matcha reportagets färgtema.

På fredag kan man se mer av det men nu.
Ska jag gå och lämna tillbaka alla kläder jag lånat.