2010/09/24
Om min mormor.
En och en halv vecka innan min mormor dog.
Sa hon till mamma att hon tänkt så mkt på mig och min mamma sa skriv ett brev.
Jag var på Österlen då.
Brevet låg hemma och väntade på mig.
Som en sista hälsning från mormor och när det var läst kände jag att absolut det sista från mormor till mig hade passerat.
Aldrig något mer från mormor.
Det är en väldigt tom och tung känsla.
Bästa Elin Joanna skrev hon.
Hoppas att vi träffas snart.
Bara några dagar innan hon dog skickade jag ett vykort till henne.
Hej min favoritmormor.
Hoppas du trivs där du bor och att vi ses snart.
Skrev jag men det kortet hann hon aldrig få för jag postade det på fredagen och hon dog på söndagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh så sorgligt. Jag vet känslan. Fin bild!
jag saknar henne
amanda,
jag tänker ofta att jag skulle ha orkat på torsdagen gå de tio meter till postlådan, men det gjorde jag inte och skickade det istället på fredagen.
ida,
ja.
sorgligt men fint!
Skicka en kommentar