En gång fyllde jag 28.
Då var det bara någon vecka kvar tills jag såg honom första gången.
Min käraste.
Jag hade några vänner på besök vi drack bubbel och åt frukt.
Och gick sedan ut för att dansa.
Men när jag såg honom jag var på stan då vi bodde i Gävle båda två.
Såg honom och undrade hur jag skulle kunna lära känna en sån.
Det var många år sedan.
Jag skulle även kunna skriva "många kilon sedan" men väljer att inte göra det.
Mkt har hänt.
Det är roligt att tänka vad tiden faktiskt gör med en.
Att livet inte alls står särskilt stilla även fast det ofta kan kännas så.
Och bilden.
Den tog vännen Lisa M jag var bara tvungen att fixa med den lite.
Så att den skulle matcha bloggen.
3 kommentarer:
Åh så himla snygg klänning!
Hur nyfiken blev man inte nu på "hur du lärde känna en sån"??
amanda,
visst är den.
men jag använde den bara några gånger det tunna tyget uppe över nyckelbenen skavde väldigt mkt.
gav mig rent av sår i senorna som går mellan överarm och bröstmuskel.
sålde den på tradera förra hösten.
kulturgryning,
ja visst blir man.
hohoho.
jag kanske tar mig tid att berätta det någon dag.
Skicka en kommentar