Om nytt -lack och läpp- och om ny klänning.

I fredags.
Det var för övrigt en av de bästa fredagarna på länge jag återkommer till det.
Köpte jag en mkt Falcon Crestig klänning på Biståndsgruppen i Valbo.
Och nytt läppstift i vacker hylsa (se inlägg nedan) och nagellack som matchar.
I någon slags gammalrosa jag känner mig lite som en tant i det.

Dessutom är det någon i mitt hus.
Som röker så mkt att det tränger in i vår lägenhet.
Och när man gått från porten och åkt i hissen och sedan in genom vår dörr (det är en halv meter mellan hiss och dörr).
Stinker kläderna av rök tack för det.
Kära granne.

Om tre saker.

Det skulle vara lögn.
Att säga att jag inte känner mig som en exklusiv och mkt förnäm dam när jag sminkar mig.
Med mina guldsminksaker.
Förpackningen har en väldigt stor betydelse tycker jag.
Även om det.
Som alltid i livet.
Till syvende och sist ändå är insidan som räknas i längden.

Byrån i hallen.
(Den höga vi har två en liten med en stor svart gammal telefon med nummerskiva och krullig sladd.)
Hamnar det gärna en massa saker på jag vet inte hur det kommer sig.
Kiwin.
Hade en väldigt central roll i nattens dröm, det var upprörda känslor och förtvivlan.
(Personerna på bilderna, från vänster till höger; Doris Day min storebror min äldsta systerdotter min mamma och knugen.)

Och till sist.
En fin inbjudan till en fin sak.
Som jag tänker närvara i em.

Om en ny brosch.

Både snäckskal och glitter, det kan inte bli bättre.

Paua är namnet på en familj havssnäckor.
Det finns tre arter i Australien:
Silver Paua (Haliotis australis), Paua (Haliotis iris) och Jungfru Paua (Haliotis virginea).
Och de man använder mest är Halitois iris, den kan bli 20 cm i diameter.

Det finns hårda regler över hur man får fiska dessa snäckor.
Allt för att skydda dem från utrotning.

Brosch från Kupan Brynäs.
Kofta från De å sånt Söder.

Om ett modereportage.

Foto: Britt Mattson, Arbetarbladet.

Vackert i andra hand

Mitt senaste modereportage.
Består av min fina Martina på bilderna och fina fotograf-Britt bakom kameran.
Vi satte oss i en bil (Britts bil) och körde ut till Valbo.
För att visa hur mkt man kan fynda på second hand det kan ju passa bra i dessa tider.
Med finanskris och varsel om uppsägningar.
Kan man vilja hålla lite mer om plånboken.

Och det jag glömde skriva i texten i tidningen är.
Att man kan göra andra hands-fynd på sin egen vind (eller ännu hellre en äldre släktings vind).
Kläder man burit upp för att man inte använt dem på ett tag kan efter något år i gömmor kännas roliga och som nya igen.

Om vackert väder.

Vissa mornar.
Har de mest fantastiska soluppgångarna.

Bland annat i går.
Var en sådan morgon.
Och allt i min väg var färgat aprikos och rosa hela Gävle såg ut som en enda varm.
Och mysig stad.

Och jag har en ny brosch jag köpte den på Biståndsgruppen i Valbo.
För tjugo kronor den ser ut som.
En stor och härlig paketrosett såna där i metallblanka band man kan köpa i tiopack på Ikea.

Om gamla saker.

Det handlar fortfarande.
Om saker som kommer från Nybo Café, om saker som är vackra och från förr.

En gammal frackfluga, jag tänker mig någon som hade ett lager frackflugor för han så ofta hade frack.
Och en fin vit hatt som någon köpt ända borta i Stockholm, åkte de dit över en helg kanske tog fina fikastudenr på exklusiva kaféer, och ekiperade sig i storstaden inför dotterns bröllop?
Sorgeband, för att man visade sorgen längre förr?
Och en svart hatt, som någon köpt inne i Gävle kanske bara det kändes nog som en storstad om man bodde någon mil utanför?
Man behövde ju inte åka så mkt hit och dit förr, det mesta man behövde för att klara vardagen fanns i byn.

Min sömn hade behövt ett sorgeband i dag.
Johnossi i går.
Var fantastiska.
De är två personer och de får ett att ösa så otroligt mkt.
Jag är nöjd men jag har bara sovit fyra timmar och det.
Är allt annat än nöjsamt.

Om förälskelse och om vackra saker.

Kan man bli kär i ett kafé och dess ägare?
Jag tror jag är det i alla fall, det är så väldigt trevligt där.
Som jag sagt tidigare.
Och att trevligast av allt är ägarna.
Hurra för såna människor på fredag tänker jag åka dit igen.

Om min brynja och om Johnossi.

Jag har en svart jacka fylld med silverpärlor.
Har jag svart under jackan ser den mest ut som.
En lite tjusigare och aningens glesare brynja.

Dessutom missade jag tåget i morse.
Av den viktiga anledningen att.
Jag nödvändigtvis var tvungen ladda ipoden med Johnossi så att jag kunde lyssna.
Och höja stämningen än mer.
Inför kvällens konsert de har på Heartbreak.

Klänning med fina veck över axlarna, second hand.
Jacka/brynja, second hand.
Båda från Beyond Retro tror jag faktiskt.

Om H&M och om Matthew.

För övrigt ska nästa sammarbete för H&M bli med.
Matthew Williamson.

23 april en kollektion för kvinnor, och efter det följer en sommarkollektion för både herrar och damer.

Om spel och dobbel.

Jag hittade en gullig liten scarf.

På Ria förra veckan det är antagligen en liten snusnäsduk för herrar.

Den har spelkort och tärningar på sig.

Och är i lenaste siden.

Mindre snö i dag, eller mindre kaos i alla fall.

Och de säger att till helgen.

Ska allt smälta bort och då tänker jag.

Att det måste smälta utav bara helvete i såna fall.

Om vintern.

Vintern kom.
Och förseningarna kom.

Jag klev upp halvsju.
Blev lite sen och fick till och med springa till tåget en bit.
Klev på i första vagnen för att inte missa.
Och gick sedan genom hela tåget till vagnen längst fram där vi alltid sitter.
Och pustade ut.
Och rättade till strumpbyxorna.
Och småpratade och konstaterade snö och storm och efter en halvtimme hade tåget fortfarande inte gått.
Ett annat tåg hade fastnat och stoppade trafiken.

Vi blev otåliga och lata och klev av tåget och tog en morgonfika på Lido istället.
Tåg och snö, varför ska det vara en sådan dålig kombination?
Det är ju ingen överraskning att det kommer snö går det inte att konstruera växlar och annat som behövs för att köra tåg.
Som klarar snö?

Kappa klänning väskor second hand. Strumpor gamla skor Noa Noa.

Om opera. För alla. Om en timme.

I går i Hudiksvall.
(Så underbart vackert det är i Hudiksvall förresten, med sagolika byggnader och en kuperad stadskärna likt någon barnboksillustration från Astrid Lindgren eller liknande)
Var jag turkos och lyxig i siden och ...taft? Nej men ett riktigt tjockt tyg.
Och glittriga knappar.

I dag i Gävle.
Mer vardagsklädd och grön.
Men jag ska konserta till det lite med en svart bolero i sammet.
Åtminstone.

Nu: Gå tillbaka till konserthuset, konsert om en timme och tio jag menar nio minuter.

Övre: Klänning och jacka second hand, De å sånt Gävle respektive Myrornas Järntorget Gbg.
Nedre: Klänning Noa Noa strumpor... H&M kanske.

Om Sandvikens Symfoniorkester.

Det är svårt att stå stilla.
När Sandvikens Symfoniorkester spelar inledningen.
Till Smideskören.

I eftermiddag, klockan fyra för att vara mer exakt, spelar de resten av stycket.
Och en massa annat också.
Med körer och solister.

Om musiker förr.

Nog tog man vackrare bilder förr.
Idolbilder förr på musiker kommer inte i närheten av dagens bilder.

De här hänger på Konserthuset i Gävle.
Nere bland logerna och personalrummen.

Om modereportage.

Modereportaget.
Som kommer på fredag.
Fotades bland annat på fina Nybo Café.

Som kommer mig varmare och varmare om hjärtat för varje gång jag besöker.
Inte bara för att det finns fantastiska saker att köpa.
Inte bara för att det är en otroligt mysig kafémiljö.
Och inte heller för att fikabrödet är gott och musiken bra.
Utan allra allra mest.
För att ägarna är så ofantligt trevliga och behagliga jag skulle kunna sitta där en hel dag bara för att det känns så hemtrevligt och välkomnande.

Om dagen.

I dag har jag gjort en flash-film.
Jag kan inte flash och det tog mig hela förmiddagen.
Nej men det tog i alla fall någon timme.

Sen försökte jag styla mig själv till en ny bildbyline.
Jag är dålig på att göra sådana jag känner mig så obekväm och fåfäng.
Vilket är rätt märkligt med tanke på hur lätt jag har för att lägga ut bilder på bloggen.
Som är på mig själv alltså.

Efter det fotade jag.
Eller fotograf-Britt fotade.
Och jag stylade och tillsammans med fotograf-Britt regisserade ett modereportage.
Vi hade en mkt tjusig modell till förfogande det kan man se i tidningen om.
Precis en vecka.

En stickig tröja i lammull och kashmir, från Noa Noa.

Om innan.

Innan såg jag ut så här.
Jag ska inte ljuga och säga att det var smärtfritt och tog knappt någon tid alls.
Att stilla håret fejka ansiktet och hitta bra kläder.

Om Lisa och om att fota.

Jag fastnar så klart för bilderna som blir fel.
Som den här, då jag råkade komma åt iso-inställningen utan att märka det och helt plötsligt.
Tog kameran in alldeles för mkt ljus.
Såna bilder kan vara så vackra tycker jag.

Jag har fotat porträttfoto.
I studio med ljus man skulle tänka på att skapa ett djup i bilden och framhäva håret och ansiktets former.
Och så skulle man tänka på kamerans inställningar, bländare och så där.

Och min kompis Lisa ställde upp som modell jag 30-talsstylade henne lite.

Om dekadens och flärd.

För mkt skolarbeten för mkt jobb och för många åtaganden.
Allt är roligt men jag känner.
Att jag i helgen hade behövt gå omkring i en vacker klänning och dricka bubbel och äta bakverk.
Ligga i soffan och se på Stolthet och fördom.
Lyssna på musik och läsa en bok.
Helst hela tiden.

Klänningen från Kupan i Bomhus, köpt i somras.

Om skola och om Tuerie.

I skolan gör vi roliga saker.

Bland annat omtolkar gamla konstverk.

Jag gjorde en på en skulptur från 1800-talet.

Av den franska skulptören Auguste Préault den heter Tuerie (Slakten) och är från 1834.

Om mina bilder.

Så här färska bilder.

Har jag aldrig lagt ut.

I skolan i dag, jag har fotat porträttbilder.

Min modell blev mkt tjusig jag stylade henne lite lätt.

Och hon var snäll och fotade mig.

För bloggen.

Jag är klädd i Noa Noa från topp till tå okej kanske inte strumpbyxorna.

Om opera.

Till helgen är det konsert.
Opera för alla, många fina örhängen blir det operaörhängen alltså.
Lördag i Hudiksvall söndag i Gävle bland annat Eva Berggren som solist.
(Jag beundrar henne hon har en sådan vacker röst och en sådan trevlig personlighet, och är inte bara utbildad operasångerska utan arbetar även som läkare.
Beundransvärt, helt enkelt.)

Jag la mig i klädvalet för kören och gjorde till och med en skiss.
För att enkelt illustrera vilka färgskalor vi skulle hålla oss till.
Körers kläder är mer komplicerat än vad man kan tro.
Ska vi ha sjal, ska vi ha långärmat, får vi ha kort kjol får vi ha bara armar?

Grunden är ofta svart när körer ska klä sig till konsert.
Men är man bara svart blir det så lätt en stor tjock vägg av svart, och för att lätta upp det brukar den lilla accessoaren sjalen tas till.
Likadana sjalar som hänger på trettio olika kvinnor brukar enligt mig mest visa att det INTE blir lika.
Avvikelser i en grunduniformen, om man kallar den så, blir mer synlig om grunduniformen är identisk.

Jag tänker att det kan vara enhetligt ändå, utan att vara på millimetern exakt lika.
Ett hav av människor i blått grönt turkost.
Jag tror det kan se fint ut.

Om grönt.

ALLA gillar grönt.

Grönt är snyggt.
Snyggt!
(Även om jag avvek det gröna med gårdagens inlägg förlåt förlåt mig mister Grönt.)

Om opera och om mitt hår.

I dagens opera kan man se en tydlig trend av att hålla händerna högt.
Gärna så högt upp som möjligt, det har till och med gått så långt att man kan ana vissa handhållarstörningar.
Och alla följer strömmen och ingen vågar vara annorlunda.
Men tittar man på de största operahusen så kan man redan nu se att trenden kommer att vända.
Våren 2009 kommer inte alls att innehålla lika höga hållningar av händerna som sommaren och hösten bjudit på.

Nej jag skojar.
Och man ser inte ut så där när man sjunger opera.
Och med man menar jag:
Jag.

I kväll; opera-rep, till helgen; operakonsert.

Jo och jag skulle tillägga!
Att jag försökte ha utsläppt hår i dag men det slutar som det alltid gör.
Med hårnålar.

Om Kenneth.

Wow!
En ring från Kenneth Jay Lane.

Det är inte många av dem jag skulle tacka nej till.
I synnerhet inte denna.

Bild från www.net-a-porter.com.

Om (tro det eller ej): Grönt!

I går fann jag en fin och grön väska.
På Handelskompaniet i Gävle de har mest möbler och prylar men ibland några enstaka rackare till persedlar.
Jag gillar storleken och formen.

Och i dag har jag städat det luktar såpa i hela hemmet jag älskar lukten av grön såpa.
Jag har även gjort andra mkt vuxna saker såsom:
- steg upp på morgonen (och inte vid lunch som man ofta gör för att man varit ute halva natten)
- diskat undan efter hälsosam frukost och samlade ihop pant
- gått till mataffär (klockan var alltså tio noll noll det räknas som väldigt planerande tycker jag)
- handtvättat ömtåliga kläder och hängde ut vissa saker på vädring
- sorterat kläder inför kvällens pass i tvättstugan (att liksom göra det långt i förväg och inte i ett huj två minuter innan tycker jag också räknas som vuxet)

Och sen har jag lyssnat på opera hela dagen och bara en sån sak.
Opera söndag städa.
Kan det bli så mkt mer vuxenliv över en söndag?
Stek och promenad med sambo skulle väl vara det som höjer ribban något.

Om drömmar och gamla saker.

I natt drömde jag om.
En ny loppisbutik som fanns i Gävle, på Söder ganska nära Kristinaplan.
Helt fantastisk var den med en massa smålådor och krafs blandat med guldkorn gamla kläder i vackra snitt och material och lampor och tavlor och bäst av allt.
Min fina vän Erkan var där.

Och så drömde jag att min pojkvän köpte en klänning åt mig.
Som var underbar jag hade suktat efter den ett tag och han överraskade mig.
Så gör han i verkligheten också, så den biten är inte bara önskedröm.

Mitt undermedvetna vill alltså:
Gå på rolig loppis
Ha Erkan nära
Få några klänningar till.

Jag stillade allt en smula genom att gå en sväng på Ria nu på morgonen och tänker fika med fina vänner som bor i Gävle och kanske nöja mig med ett samtal till fina vänner som bor på Gotland.