Om formerna.

Formerna tar över mitt liv.

Det är lite som när man spelat Tetris lite för mkt.

Man ser det över allt.

Skulle nästan vilja ha en paus någon gång.

Känna lugnet i en promenad av att bara promenera.

Prata.

Inte känna tvånget att stanna och fota en form, en färg, en komposition.

Just nu är jag lite för besatt tror jag.

Om att inte kunna sova.

Jag är dålig på att sova.

Jag har svårt att somna, och jag vaknar av minsta lilla knyst (tills jag efter någon vecka är så slut att jag sover som en stock och vaknar med sprängande huvudvärk).

Nu har jag ont.

Det började med ont i högra axeln för att jag legat för mkt på sidan.

Vilket jag gör när jag är stressad och oroad det är väl någon form av fosterställningsreaktion.

Det onda sträckte sig vidare upp mot nyckelbenet och hela främre övre delen av bröstkrogen.

Som sedan fortsatte upp i nacken och bakom vänstra örat och ut i ögat, för att slutligen landa i huvudet.

Inte som en vandring, så att de tidigare området lämnas för det nya, utan som en utökning.

Allt och mer, hela tiden.

Det jag skulle komma till:

I natt somnade jag kring tre, trots att jag var så trött att jag knappt kunde hålla mig vaken i soffan.

Pga tidigare nätters dåliga sömn pga ovan nämnda orsak.

Skulle passa på att vila i dag men blev ensam med bäbis och har nu struntat i kalas för att få vila medan resten av familjen är där.

Men kan jag somna?

Om yrkesdrömmar.

Funderar på drömtillvaron.
Yrkesmässigt alltså.

Formgivning, fotografering, styling.
Så vill jag ha det.
Ska försöka jobba på mig en massa kontakter och erfarenheter och kanske kommer jag dit en dag.
När jag är drygt 40?

Åh, jag längtar tills jag är drygt 40.

Om olika kläder och slöseri med tid.

När jag har en stund över.
Är ju detta inte direkt något jag borde syssla med.

Jag kan ändå inte låta bli.
Jag tycker att det är så obeskrivligt roligt att kombinera olika kläder, få fram olika stilar bara genom att byta färg på kavajen eller skorna.
Det är nästan lika roligt som att shoppa.

Kläder från hm.com, mina egna små "provdockor" man kan ha där.

Om sätt och sett.

Jo.
Jag undrar.
Vet folk, exempelvis stora bloggare som skriver texter även i tidningar.
Att det är en skillnad på sätt och sett?

Tycker att jag läser "i stort sätt" allt för ofta.

Om 11 svar.

Jag fick känna mig hedrad av att vara en av dem.
Som Distant diying skickade vidare sina frågor till.
Här kommer svaren (det var nämligen nästan en evighet sedan).

1. Vem har peppat dig mest genom livet? hur?
Kanske delad plats min mamma och min syster samt en av mina vänner.
I olika perioder i livet har en av dem behövts, och funnits, mer för mig.
Alla på ett lika viktigt sätt.

2. Har du någon skämslåt? En låt du älskar men undviker att andra får reda på att du älskar? Vilken?
Jag har verkligen inte det, jag skäms inte för musik jag gillar, jag anser att det bara är ett tecken på att man är öppen och kan finna skönhet i just skönheten och inte kategorin, om man tycker om låtar som inte riktigt passar in i ens "ram".

3. Hur ser ditt drömlivs-skiss ut?
Den grova skissen är så som det redan ser ut, men skulle jag finputsa den skulle jag nog lägga till:
– eget framgångsrikt formgivningsföretag
– alla mina vänner och hela min familj inom gångavstånd
– inte ett enda överflödigt kg på min kropp (men då skulle alla ni som varit på loppis och fyndat, – gått hem lottlösa så det är ju tur för er att det här bara är en dröm, hehe)

4. Hur sover du helst?
På rygg, med händerna där revbenen tar ihop, på en kudde som ligger halvt överlappande på varsin kudde som ligger om sidan.

5. Vad gör du för att bli på bättre humör?
Shopoholic-varning samt tröstätarsignaler: shoppar och fikar.

6. Favoritbarnprogram? Varför?
Jag kommer knappt ihåg barnprogrammen från när jag var liten.
Jag minns dem jag såg för att hålla min lillebror sällskap, men inget från när jag själv var liten.
Jag gillade julkalendern Trolltider väldigt mkt, det är allt jag kommer ihåg, det var så magiskt och spännande och tänk att det faktiskt bodde minivarelser så där mitt i skogen och under golv.
Och Linus på linjen, för det var ju tecknat.

7. Vilket inköp ångrar du mest? Varför?
Just nu en klänning från H&M i hopplöst statiskt material med fåll som ser billig ut.
Men färgen var ju så fin?

8. Vad ångrar du att du inte köpte?
Kommer inte ihåg nu, och det känns rätt skönt.
Inget som var galet viktigt alltså.
Eller jo! Jag ångrar att jag inte köpte en servis för två år sedan när jag åkte mellan Skellefteå och Umeå, för bara 3000 en hel servis i mitt favoritmönster (kommer inte alls ihåg vad den heter, men den ser ut som kronärtskockor).

9. Vad längtar du efter?
Jag längtar efter min semestertur med barnen upp till Norrbotten och Västerbotten.

10. Vilken insekt skulle beskriva dig bäst? varför? (alltså inte om insekten kunde prata utan om du var en ; )
Kanske en trollslända?
Ganska snabb och kastar sig snabbt hit och dit, bråttom liksom, och så skapligt tjusig (på långt håll).

11. Vem skulle du vilja överraska och varför?
Jag skulle gärna överraska min man.
Han är svår att överraska, vet inte ens om han gillar det? Men han skulle behöva skämmas bort lite, han är slutkörd men håller ändå uppe hela vår familj.

Om en skotävling och mina vårkläder (ha! I wish).

Cecilia Blankens har en tävling där man kan vina urtjusiga skor från Ecco.
Jag vill så klart vinna, så att jag kan bära dem tillsammans med Marni-klänning från H&M, Marni-krage från H&M, och en grön bärselen vi just köpt.
(Fatta hur svårt det är att hitta bärselar som inte är svarta och/eller grå, eller marinblå.)

I vår ska jag promenera runt med Kaj på magen, promenera bort gravidfladdret och promenera tillbaka varit-halvt-sängliggande-sedan-i-november-benmusklerna.
Jag längtar till våren!

Om H&M-killar som inte får glöda.

Det här är gammalt.
Jag tänkte skriva om det för ca två veckor sedan, men iaf. Nu då:

H&M har en samling kläder som heter "Neon makes you glow".
Jag är mkt förtjust i den där neongula färgen som stöter mot grönt.
Lite som färgen i vår ena hall faktiskt.



Men killarnas version under samma namn:

De ska tydligen inte få glöda på samma sätt som tjejerna.
Inte glöda alls faktiskt.

Om marnistress.

Jag är inte alls nöjd över den stress jag känner.
När jag ser bilder från samarbetet mellan H&M och Marni.




Stressen kommer över insikten att det inte är en självklarhet att komma över något öht.
Och då känner jag en avsmak över ha-begärets starka kraft, över konsumtionen och tron att livet blir lite bättre bara för att jag äger exempelvis de där vita örhängena med strass.

Inte desto mindre har jag den, och vill köpa ungefär allt från kollektionen.


Bilder, och hela kollektionen, här.

Om hur himla synd det är om mig.

Om vi nu samlar våra gemensamma krafter till största koncentration.
Och tänker på hur himla synd det är om mig.

Nu har hostan nött hål i halsen, det kommer blod och allt gör så himla ont.

Med foglossningen har jag inte sedan ca augusti exempelvis kunnat justera kuddarna när jag ligger i sängen.
Utan att det skär som knivar i kroppen, ofta måste jag be om hjälp istället eller helt enkelt avstå helt och hållet.

Med det sagt behöver jag kanske inte förklara hur det då känns nu.
När jag hostar tills jag kräks.

Fördel med hostan: vi kan prata om annat i bloggen än om att jag är gravid.
Nackdel med hostan: resten.

Nu ska jag äta en toblerone.

Om lukter.

Jag älskar lukten av fuktig källare.
Den där typen som luktar kall sten och vatten (ej mögel och förruttnelse).
Det kalla, på något sätt pudriga i luften, just nu vill jag verkligen inget annat än att känna den lukten.

Den är fräsch, helt naturlig och okonstlad, och har alltid gjort mitt illamående lite lugnare.
Men jag älskar lukten även när jag är ogravid.

Precis som lukten av krita.
Vit skolkrita, alltså det är nästan så att jag vill stoppa dem i munnen, för att det luktar så gott.
Men smaken är inte riktigt samma som lukten.

Krita och källare – aaaaah.

Om Pärlans konfektyr.

Jaha.
Så jag kanske måste sluta följa fina Miriam Parkman på Instagram.
Eftersom hennes bilder från Pärlans konfektyr ger mig daglig abstinens efter deras kolor.
Vanilj & havssalt
Choklad & kakaokross
Pepparmint & polka
Salt lakrits

Så snart bäbisen är ute ur magen, och fogarna återställt sig till dräglig smärta.
Då är det jag som åker in till Söder och shoppar.


Bilder: Miriam Parkman

Om mat.

Det är märkligt att vi kan uppleva smak så väldigt olika.
Att ens eget älsk är en annans hat.

Jag älskar
kaviarmackor till blodpudding
makrill i tomatsås på knäckebröd

Jag avskyr
messmör
korvstroganoff

Om hipsters.

Jag och min käraste har länge funderat.
Vad är en hipster?

Ingen av oss har egentligen vetat, vi har inte riktigt kunnat applicera begreppet på någon grupp utifrån de få texter vi sett begreppet i.
Så han frågade på facebook.
Och fick bland annat svaren:
Mössan och mustaschen, surdegen/microbryggeriet, var det 2011...Skägget, hatten, korven 2011/2012!
En hipster är väl också lätt ironisk och så fort ngt är minsta lilla mainstream så är det nästan pinsamt att vara ens i närheten av detta?!

Så en hipster är alltså de där bajsnödiga personerna som jag har väldigt svårt att ta på allvar?

Vi fick även länken till ett test, i vilket vi båda blev medelsvensson.
Ett test som i mitt tycke innehöll alldeles för få vad är det?-alternativ och vadå "vilken musikfestival vill du helst gå på i sommar?"
Hohoho, jag slutade vilja gå på festival för tio år sedan.

Om jag levde i en annan tid.

Fina frugan frågade.
Och jag har helt plötsligt väldigt svårt att fantisera.
Föreställa mig själv i en annan tid än denna.

Nog kan det hända att jag ibland drömmer om de vackra aftonklänningarna på 10-talet.
Om herrarna i frack och tjusiga middagar med artigheter och dans.
Eller tebjudningar.
Och besök hos sömmerska med hattaskar under armen och ett inslaget paket av något man handlat, istället för en massa plastpåsar.

Men alla tider har sina brister.
Och levde jag i den tiden men hade mina åsikter jag har nu, hade jag så klart blivit djupt olycklig av den orättvisa kvinnosynen och klasskillnaderna i samhället.

Jag tänker att även våra föräldrar hade ett sämre jämställt samhälle, att de har tagit strider för vår skull så att vi nu kan leva bra.
För det borde ju ha skett ändring sedan våra föräldrar var unga.
Och då slår det en lite extra hårt det där om att vi har ganska långt kvar innan det är ett jämställt samhälle.
Det är konstigt att jag ändå ser det som att den största striden redan är tagen.

Men den kanske är det?
Och det är de här sista "småbitarna" som är de segaste.
Precis som när man packar upp efter en flytt eller en resa.
Det går fort i början, men sen är det lätt hänt att det där sista blir liggande ända fram till nästa flytt eller resa.

Om jag levde på 10-talet.
Är det inte helt omöjligt att jag sällat mig till suffragetterna.

Om en helt egen dag.

Alltså.
Bara tanken på att någon skulle anordna en hel dag i min ära.
Jag blir alldeles lycklig och varm.

Den här gruppen människor verkar vara så fina, de har dagar både hit och dit, och man gör huvudpersonens favoritsaker och äter huvudpersonens favoritmat.
Jag blir rörd.
Så fint.

Någon gång ska jag orka göra en sån dag för mina vänner.
Var och en av dem.

Om vändningar som sitter långt inne.

Okej nu erkänner jag det helt öppet.
Jag gillar verkligen inte Sex and the city längre.

Det är lite som med Gilmore girls, de bara pratar och pratar och praaatar.

Båda dessa serier var en gång i tiden veckans höjdpunkt för mig.
Inser nu att den förstnämnda var ca tio år sedan, den senare inte långt därefter.
Så okej då.
Smaken ändras, det är givet, men det känns konstigt eftersom min första reaktion fortfarande är "OH! Sex and the city!".

Om lugna ben.

Den sköna insikten i att benen är lugna.
Varma och vill ligga helt stilla, utan minsta ryck.
Min puls går ner då och jag känner det som att jag kan sitta så här under filten och bara stirra rakt ut i luften.

Lättnaden av att slippa rls-pirret en stund, den är ljuvlig.


22:28
Okej, om än så för en jävligt kort stund.

Om min favoritmat/sysselsättning/tidning.

Fina frugan frågade.

Favoritmaten:
Spaghetti och köttfärssås
Kyckling i purjo- och ädelostsås
Röror av olika slag, som exempelvis smakar curry eller spiskummin eller vitlök

Och så gillar jag en bit rött kött emellanåt, med klyftpotatis och Lohmanders bearnaisesås tillsammans med ett glas rött vin en fredag eftermiddag efter en lång vecka.

Favoritsysselsättningen:
Jag gillar verkligen att sitta vid datorn med uppdrag att formge något
Köpa en tidning och slå mig ner på fik och lyxläsa
Bläddra bland gamla kläder och fundera över vem som burit dem (och hitta en pärla som sitter som ett smäck på mig)

Favorittidningen:
Damernas värld
Jag försökte komma på några fler, men jag har ingen som jag stadigt återkommer till annat än just Damernas värld.
Går jag på bibliotek bläddrar jag gärna i olika arkitekturtidskrifter, och möjligen någon utländsk modetidning men just de sistnämnda tycker jag är lite jobbiga att läsa för att man måste bläddra så himla mkt och hålla upp flera kilo reklam samtidigt.

Filter är en bra tidning att ha på toaletten.
Då kan man läsa ett reportage per nr 2-gång (om man inte avbryts av barn som bankar på dörren och säger "mamma får jag komma in, mamma får jag vara här, mamma vad gör du?).

Om mitt jobb.

Annie frågade.
"Om mitt jobb (ditt alltså). Det vore spännande! Om det du skapar och kanske om ett smakprov från din portfolio?"




Nu befinner jag mig ju i lite av ett limbo jobbmässigt.
Sedan årsskiftet är jag inte längre kvar på redaktionen där jag började min praktik och senare fick heltidsanställning.
Och går från sjukskrivning över till föräldraledighet, så en ny redaktion får jag först om många månader.

Men innan detta var min arbetsdag lite så här:
Åka till jobbet, slå igång datorn och de två stora skärmarna.
Logga in och sen ut i köket och koka te.
Öppna alla program, läsa mejl, hälsa på kollegor, och sen börja plocka texter som redigerats färdigt.
Se vad det är för typ av jobb, om det ska vara endast ett uppslag, eller om det får gå på flera sidor och kan bekostas med en ingångssida (enbart bild och rubrik och ingress).

Sen väljer jag ut de bilder som är bäst, och försöker placera dem så att de går bra ihop gentemot varandra, men även med den löpande texten.
Och många gånger leta på bildbyråer efter bilder att köpa.
Många gånger kontakta hotell för pressbilder (eftersom jag jobbade på en resetidning).
Och rita kartor.
Hjälp var många kartor jag ritat i illustrator och när man gör stadskartor kan ni lita på att det blir fel någonstans.
Och att det alltid är någon som vill påpeka att tredje gatan från höger bara är två kvarter lång och inte fyra, där någonstans i Bogota eller Buenos Aires yttre trakter.

Fördelen med att arbeta på en mindre redaktion med bara en layoutare med AD, är att man får göra det mesta.
Ibland har jag illustrerat själv, gjort bildkollage till konsumentjobb (hur roligt som helst faktiskt) och små plocksidor (älskar plocksidor, både att läsa i andra tidningar och att göra själv).

Sen kommer det några rundor av korrigering i layouten.
Man sätter upp hela tidningen på en vägg, utskrivna a4:a på sidnumrerade plastlister, så att man lätt får en överblick av flödet.
Och ser om något jobb krockar med ett annat och behöver ligga på en annan plats i tidningen.
Och hur formen ser ut.
Ändra, fixa, byta bild, byta ingångsbild.

Som väldigt många heltidsarbetande formgivare är mina egna verk det som kommer i sista hand.
Eller så kanske det inte alls är för de flesta?
Bara för mig och några? Nä…?

Min portfolio är det iaf inget aktuellt flöde över, men ni hittar den här om ni är nyfikna.
Dessvärre finns det inga layouter jag själv tagit fram för den tidskrift jag jobbade på.
Det var något jag skulle fixa innan jul men jag blev så mkt sämre och orkade aldrig riktigt åka in till jobbet.

Jag ser fram emot att prova en ny redaktion.
Ny form och nya kollegor, det berikar och utvecklar och åh vad jag längtar efter att arbeta igen.


(Bilderna ovan är alla gamla skoluppgifter från 2008/09 SUUUUCK vad jag vill hinna (orka/inspireras) till nya saker.)