2009/01/09

Om vänner och lycka.




I går träffade jag tre vänner, en kusin och en hund.
En vän och en kusin får nöja sig med att representeras av deras gulliga hund.
En vän ville inte vara med på bild och en annan vän.
Var vacker och vis som alltid och kom mer så många goda nyheter att det var svårt att ta in.
Upplyft och glad efter en sådan dag.
Och NK har en ny anställd hon gick runt och serverade påtår.
Mkt trevligt.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej. Jag vill verkligen följa din blogg eftersom jag tycker att du (och dina vänner) tar fina bilder, skriver bra och har en annorlunda stil jämfört med många andra modebloggare. Men det som prövar mitt tålamod vecka efter vecka är dina märkliga meningar. Vad är syftet? Tillför det verkligen bloggen någonting? Jag tycker inte det, snarare börjar det bli uttjatat. Hatten av i övrigt.

iLLi sa...

Vilken underbart fsöt hund!!! :-)

I love you, och dina menigar i övrigt ;-)

Anonym sa...

åh, linnea och nk. nu blev jag avundsjuk.

Joanna sa...

anonym,
det är roligt att höra att du uppskattar mina bilder (som jag tar, inga vänner tar bilder på bloggen, däremot tar jag bilder PÅ vänner ibland).
och det är smickrande samtidigt som det är en smula sårande att höra.
att ditt tålamod prövas.
smickrande för att du trots prövningen ändå återkommer, sårande för att det ju aldrig är roligt att få kritik.
särskilt inte när det kommer till mitt sätt att skriva.
jag vet att det är märkligt, det är väldigt många som klagar över det.
men jag väljer att skriva så för att det andra sättet.
det "vanliga" sättet.
för mig känns så uttjatat.
det finns inget annat syfte än min egen vilja att testa språket.
jag håller med om att det ibland kan bli lite konstigt.
det låter säkert helt annorlunda för andra när de läser det än för mig i mitt huvud när jag skriver det.
vissa avskyr andra gillar.
så fort det inte är någon reaktion alls skriver man kanske så intetsägande att det bara blir tomt och tråkigt.
kanske att jag själv ledsnar på det om ett tag.
till dess hoppas jag att du ändå står ut, och gör du inte det så vet jag att jag har mig själv att skylla.

i övrigt uppskattar jag konstruktiv kritik, som din kommentar ändå kan räknas som.
däremot är det tråkigt med anonymiteten.
om än ett påhittat namn skulle kännas mindre som ett slag i ryggen och mer som en konversation.
men nu är det lördag och i alla fall här skiner solen!
så trevlig helg.

lina,
visst är han söt.
gibson.
de har uppfostrat honom väl, hon i synnerhet har god pli på honom.
en väluppfostrad hund blir alltid mkt sötare.

josefin,
det var få men underbara minuter.
vi planerade för hennes disputationsfest så det är ju bara en tidsfråga.
tills vi alla tre får vara med varandra.

Anonym sa...

om man vill läsa ett vackert språk.
då måste man ge det tid.

om man vill låta en prosodi framhävas och på så sätt fläta in stämningar och känslor.

då måste man kunna krama språket på sitt eget sätt.

man får inte ha bråttom. och på den här bloggen tar man språket på allvar. texten är minst lika viktig som bilderna. det är KONST anonym, det är KONST.

testa poesi och dra några djupa andetag och läs vad jo skriver. läs det högt för dig sälv.

och låt en punkt vara en paus.

det är så det fungerar i svenskan men många har glömt det för man måste vara så erbarmeligt snabb på att läsa och inte ge sig själv tid att verkligen låta ord sjunka in.

poesi.
pröva.
det kommer.
att göra dig gott.