Det var ganska roligt.
Att omge sig med lika gravida kvinnor.
Och det såg nog ganska lustigt ut.
När vi kom på ett led, vaggandes i sakta mak.
Och lite som när en blind leder en döv när jag.
Som ett stort åbäke försökte ta mig ner till golvet för att hjälpa.
Med skor och spännen och andra saker.
Eller det var väl snarare när jag skulle ta mig upp därifrån.
Som var det stora åbäket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar