2009/08/18

Om den uttjatade färgindelningen.



Jag blir så trött och irriterad.
Mest trött.
Eller nej, mest irriterad tror jag.

Varför detta blå och rosa?
Ständigt detta blå och rosa.
Vill man inte ha blått och rosa: vitt.
Va?
Det finns ju hur många färger som helst varför förstår man inte det?

Maxi Ica i Gävle.
Mina föräldrar var här vi passade på att åka och handla vi behövde förutom lite mat även.
Några kläder åt Torsten han är så liten allt vi har är så stort.
Men det enda de hade på Maxi Ica var.
Blått och rosa.
Och vitt.

Jag blev så irriterad att jag inte köpte något alls.
Bara maten då.
Det är inget fel på blått och rosa faktiskt inte.
Men det är nåt i de där nyanserna av blått och rosa som man väljer att ha.
När man gör just den här typen av plagg.
Som jag inte gillar men jag vet inte om det är nyansen i sig eller om det är.
Konceptet som nyansen representerar och som nyansen får klä skott för.
(Stackars oskyldiga nyans.)

Jag skulle även köpa en borste åt Torsten han har så mkt hår.
Det gjorde jag på Barnens hus jag tänkte att ett hus.
För barnen.
Borde ha ett fint utbud de hade borstar i färgerna.
Blått och rosa.
Och vitt.

14 kommentarer:

Anna Eleonor sa...

Ja snark vad tråkigt. Fast ett tag fanns ju masor av kläder i brunt, orange, brunt/orange och rött, kanske lite mörkgröna också.

fröken lila sa...

det känns ju otroligt trákigt, när det finns sá mánga fina färger till barn, knallrött och svart och ljusgult och blommigt och grönt och varför inte lite orange? jag hoppas verkligen att ni kan hitta lite fina saker till den lille som inte är rosa eller ljusblátt...

Anonym sa...

Det där retar jag mig också på tlil vansinne.
Häromdan blev jag lite sur på Polarn o Pyret som satt upp denna text i sitt skyltfönster
'Vi gör inte kläder för flickor. Vi gör inte kläder för pojkar. Vi gör kläder för barn.'
Vaffan! PoP som har så extremt könsindelade kläder redan med tydlig pojk- och flickavdelningar redan från de allra minsta storlekarna.
Tanken är väl god med det blir något fel när budskapet inte stämmer med verksamheten.
/annika

lisa sa...

Åh det är så tråkigt, varför ska man könsindela, man får väl ha vilka kläder man vill på barnen!

Jenny sa...

Hej o grattis till sonen! Ett tips är att shoppa på Lindex, som har ett bra, billigt utbud på barnkläder med fina färger och mönster. Där köpte jag nästan allt när Svante var liten. Speciellt kläderna för små barn (upp till 80-86) är fina, tycker jag. Kram Jenny

Lena sa...

Åh, vad trist!
Och med tanke på alla diskussioner som varit kring ämnet känns det ju som att de borde lärt sig.

Förresten, grattis. Jag har inte kommit mig för att säga det, men han är ju otroligt söt också, Torsten. Jag läser din blogg, men trots att jag mer än gärna ville säga grattis direkt blev det aldrig av. Liksom, som att varför ska jag säga det som inte känner dig. Bara för att man ska, men nu hade jag ju något att säga och kunde liksom låta det slinka in på samma gång.

Anonym sa...

Du glömde en nyans. Gult.
Blått, rosa, vitt eller gult. Tycker jag. Hujedamej, stackars barn. Och föräldrar.
Jag ratar blått och rosa till min lille lillis.

Joanna sa...

anna,
snark indeed.
jag saknar färger som laxrosa, blekgrönt och blekt lavendel.
varför finns sällan såna?

fröken,
vi har hittat mkt, men många saker går bort just pga färgen.
jag vill inte att det ska vara för starka färger heller, då känns det som att barnet försvinner.

annika,
jag vet!
jag tog en bild på den där himla reklamen för jag tänkte lägga ut på bloggen.
men då kom en förlossning emellan.
himla fin tanke ju, men den blir så fel när de inte följer den ända in i butiken ju.

lisa,
precis.
och det får man ju och hade den blå eller rosa varit i en fin nyans hade jag säkert köpt.

jenny,
tack tack!
jag har köpt rätt mkt på lindex, de har endel fint.
problemet med lindex är dock att de har så mkt med stora mönster och starka färger och djärva färgkombinationer.
jag tycker att det är fint, jag gillar ofta de där roliga mönstren och färgkombinationerna, men jag vill inte ha det på mitt barn för jag känner det som att plaggen då tar över och torsten göms bakom all färg.
men vi ska gå dit så fort jag har ork, och köpa några minikläder.
nu var vi på maxi mest för att vi skulle handla mat och vara effektiva.

lena,
eller hur.
till maxi icas försvar? nej, inte försvar men jag kan för rättvisans skull tillägga att det även fanns gråmelerade bodys.
men det tyckte jag inte kändes så mkt bättre.

och jag vet, man blir lite så där att man vill och sen tänker men varför jag har själv gjort det några gånger men ändå sitter känslan i att man vill säga.
jag förstår.
tack tack.

Ingrid sa...

Bra skrivet! Och rutet :) Håller med till 110 %.

Jag tycker de brukar ha mycket fint på Åhléns. Barnkläder av 70-talstyp i orange, brunt, gult, rött och grönt. Kolla där.

Även då det gäller vuxnas kläder finns en likriktning i färger. Jag tycker att det är rätt trist med H&M och liknande affärer. Man kan nästan inte få tag i en vinterjacka i annat än svart. Men det är en helt annan diskussion...

Joanna sa...

ingrid,
tack för tipset.
jag är dock inte så jätteförtjust i 70-talets färgskombinationer.
det finns en hel del klatschigt på många affärer, sånt jag tycker är fint men inget som jag vill ha på mitt barn.
jag fördrar bleka nedtonade saker (för det mesta) så att barnet själv kommer fram.

men det där med vinterjackor i annat än svart är rätt komiskt.
på ett frustrerande vis.
för svart? varför vill vi vara svarta under hela långa kalla mörka vintern?
jag har ganska många svarta vinterkappor jag med ibland vill man ju bara inte synas så himla mkt.
men jag blandar ut dem med grönt och guld och rosa.

Anna Eleonor sa...

Ja det är sant som skriver. Bleka färger, pasteller låter barnet synas. Varför ser man inter mera såna. När jag var liten fanns ljuslila och gult lika mycket som blått och rosa. Tror jag, i allafall. Det kanske du minns? Typ mitten av 80-talet?

Sophie sa...

just detta gör mig trött, ledsen och matt. det är så förbannat sorgligt.

Joanna sa...

anna,
min mamma kom med lite kläder från när jag var liten, och det var rätt mkt av den bleka lavendelfärgen.
och du har rätt, 80-talets barnkläder är rätt bleka och fina.

alma,
vi startar ett eget märke sen.
när vi har tid över (hohoho om 20 år eller vadå?).

Lisa P sa...

tänk jag tycker tvärtom. alltså inte tvärtom när det gäller den utomordentligt trista och förutsägbara genusfärgkodningen (börjar man kolla i leksaksaffärer också blir man helt knäckt). utan tvärtom när det gäller färger och bäbisar. det beige-marinblå-ljusblå-grön-randiga som har varit nästan enda alternativet för pojkar får barnet att smälta in i tapeten. en tråkig tapet. nu är det ju kanske inte det som du vill ha riktigt, men ändå.
lila och rött är fint på mitt lilla barn tycker jag och ser fram emot att få en svart overall i teddy (med några röda detaljer tror jag) på posten. jag tror absolut att han kommer att synas i den.
för mycket mönster däremot, det kan det bli, det håller jag med om. och okej då, pasteller är fint. ibland.