2010/03/14

Om oss i SvD. Dårå.

En vecka senare.
Kommer jag med inlägg om artikeln.

När vi blev tillfrågade att ställa upp.
Var min enda orostanke att det skulle bli frustrerande att läsa kommentarerna på artikeln.
Alla som drar egna slutsatser och tolkar som de vill.
Hårt.
Och med noll förståelse för kringresonemang som kan ha tvingats kapas.
Och då gör vissa saker i artikeln lite väl hårddragna.

Men de flesta kommentarerna var okej inte alls många skrek att jag var en dålig mamma.
Även om de tycker att jag är en självisk mamma.

Nicke skriver att vi så klart löser det till maximal ekonomisk fördel, eftersom min föräldrapenning när jag studerar inte är så hög.
Så då har vi min kärastes föräldrapenning och mitt studiestöd.
Bara att jag inte får något studiestöd.
Eftersom jag studerat allt.
Så vi valde inte alls den maximalt ekonomiskt bästa lösningen.
Nicke.

Kalle tycker sig ana en efterkonstruktion.
I att jag inte ville amma, att det nog är bluff för hade jag verkligen inte det borde jag alltså inte ens försökt.
Ni som läst bloggen länge.
Vet att jag inte ville, att jag så länge jag tänkt på moderskap fått obehagskänslor just över amning.
Men att jag är vettig nog att inte förkasta något jag inte försökt.
Så därför provade jag.
Och tänkte att allt obehag ju kunde vara bara i mitt huvud.
Nu var det inte så, och vi fortsatte på den linje vi tidigare talat om innan Torsten kom.

Lyyd tycker att den "som vill tillbaka är nog mamman med sin 40-tals rockabilly frisyr".
Hahaha.
Ja.
Mitt hår avslöjar att jag är en bluff.
Jag tycker inte alls att man ska förnya synen på föräldraledighet.
Eftersom jag gillar kläder och frisyrer från en annan tid.


Och sen alla andra.

Som talar om själviskhet och feministmaffian
och parasiter.

1. Är att skaffa barn inte helt och hållet för sin egen skull?

Inte går man väl och längtar att föda fram ett barn som inte ens är skapat?
Och vi har tid.
En av oss är hemma heltid, den andra av oss (jag) viger näst intill all min lediga tid åt vårt barn hur mkt mer ska vi göra?
Vi är inte supermänniskor vi har.
Precis lika mkt tid som alla andra.

2. Jag ser mig varken som feminist eller som maffia.
Jag gör bara vad jag tycker känns rätt.
I MITT hjärta, i MITT liv, i MITT förhållande, för VÅRT barn.
Har inte med någon annan att göra, , jag försöker inte peka med fingret.
Mina beslut står enbart för mig.

3. Småbarnsfamiljer är inte parasiter på svenska samhället eftersom småbarnsfamiljer ingår i svenska samhället.

Och är lika mkt skattebetalare som alla idioter som försöker hävda motsatsen.
Och dessutom förser dessa idioter med nya individer som kan växa upp och utbilda sig inom vården.
Så att någon tar hand om idioten när denne blir gammal och.
Vad jag förutsätter.
Helt ensam.

Men alla andra:
Tack så himla mkt för era hejarop det gläder mig att ni finner vårt val.
Så bra.

14 kommentarer:

Anonym sa...

Hej igen kära favoritbloggarinna!

Först vill jag högtidligt gratta till sonen (jag gissa rätt på en pöjk) och även till flytten till vårt vackra Stockholm dock lite mindre högtidligt(jag menar vad smäller högre än barn??)

Nu har även jag en liten blogg fast min innehåller mer fina illustrationer på vackra saker :-)
Bjuder in dig till mig för att din blogg inspirerat mig!
www.colorfulmrsm.blogspot.com

Kram

Anonym sa...

Ja du, de där kommentarerna. Jag läste några av dom. Då, var majoriteten av de raljerande, negativa kommentarerna skrivna av 2 personer, signaturerna mamma och Kalle. Så fanns det några bittra till. Men övriga var possitiva, särskillt de från män som själva vill vara hemma mer med sina barn.

Fast de där orerande, bittra, griniga typerna som tycker allt är skit, som inte ids göra något bra ens för sig själva, dom kan man väl skita i? Låt dom sitta hemma, ensamma och sura.

Så finns de ju de som inte fattar att det är bra, att du går klart din utbilding, nu på en gång och inte väntar, för då blir det inte av. Va fan, det är ju skitbra att ni gör som ni gör. Det finns många kvinnor där ute med halvfärdiga utblidningar, eftersom det är en omöjlighet (av någon outgrundlig anledning) att kombinera barn och studier, i alla fall i Sverige.
Det är bra att ni i er familj visar att det går, hur bra som helst.
/Annika

Anonym sa...

Jeg synes du/dere har tatt rette valget! Torsten får jo tid med både sin mamma og sin pappa.
Hva kan vel være bedre for et barn?

nostalgifabriken sa...

jag tycker ni gjorde helt rätt. och det var väldigt modigt att ställa upp i tidningen. heja er familj!

och det här med amning, det ständiga dåliga samvetet ... varken jag eller min syster blev ammade (min syster är adopterad och mamma ville att det skulle vara lika för båda) och vi har varit friskare än de flesta under vår uppväxt.

sys sa...

hörrudu. tag tillbaka det där om att du inte är feminist.

kvinnans ekonomiska sociala politiska likställighet med mannen. står inte du för dessa värden?

Joanna sa...

sys,
hörredu.
jag säger inte att jag inte står för sådant.
jag säger bara att jag inte skriker ut och kallar mig för feminist.
för jag tycker det är bättre att leva rätt än att kalla sig rätt.

om du förstår hur jag menar.

Mia sa...

Stå på dig, det är skönt att se när när människor våga stå för den som de verkligen är! :-)

Anonym sa...

klart bra! tänker göra något liknande system så snart min nr två kommer. jag vill ju plugga klart och min man har ju precis pluggat klart varför inte liksom.

Elina sa...

Fint vågat att ställa upp för en sådan artikel, nu när nätkommentatorernas anklagelser står som spön i backen om allt möjligt.

Jag tycker ni gjort alldeles rätt, ni har gjort som ni själva velat och vad som passar er. Det är väl det hela jämlikhetsdebatten går ut på? Att ha möjligheten att välja som man själv vill?

Glamour-Och-Fläskpannkaka sa...

Det är bra att ni visar att pappan lika gärna kan vara en hemmapappa den första tiden. Så fostrar man bäst barnen till jämställdhet

ingen fara på taket sa...

Jag tycker att det var en bra artikel!
Jag och min sambo delade tiden rakt av, vi var faktiskt med i en artikel i en kvällstidning om det. Det var för 4 år sedan. Det spelar ingen roll vem som är hemma först, huvudsaken är att båda är hemma någon gång, helst lika länge.
Jag är grymt imponerad av att du orkade börja plugga så snart efter.

Mallis sa...

Tycker det är starkt att du ställde upp i tidningen! Ni verkar ju ha funnit er egen lösning.

Sen blir man lite less på alla jobbiga kommentarer efter artikeln. De där två kan inte ha mycket till liv.

kram på dig

Joanna sa...

hej anonym,
och tack för gratulationer och välkomningen.

fint med blogg med illustrationer.
bra att du gav mig länken.
och ärofullt att vara en inspiration.
kramkram.


annika,
du har alltid så rätt.
inte ska man ödsla energi på såna.
jag kände mig faktiskt inte ens arg, bara lite frustrerad. mest trött.

anonymnorskan,
vad fint att höra att du känner så.
jag tror också att torsten är rätt belåten med vår situation.
alla som träffat honom kan då vittna om att han är ett av de gladaste barnen som finns.

nostalgifabriken,
tack tack.
samvetet och amningen, det är märkligt att allt ska läggas på kvinnan och att mannen kan få en ursäkt om att han ju ändå måste jobba.
kvinnan måste ju också jobba, mannen måste ju också ta hand om barnet. att det inte är självklart för alla.

jag blev faktiskt inte heller ammad.
det var som att jag inte tålde mammas mjölk, jag bara skrek och skrek och gick ner i vikt och till slut åkte pappa och köpte ersättning istället.
det funkade fint, och det hade de fått göra för min storebror som föddes tre månader för tidigt.
honom kunde ju mamma inte amma alls, han låg i kuvös i boden och mamma och pappa bodde i arvidsjaur.
det är många mil.
när han sen fick komma hem hade mammas mjölk sinat.
vi har fin kontakt med mamma, och har inte varit särskilt sjuka alls.

så heja våra mammor.

mia,
tack snälla du.

anonym,
klart du ska!
känns det rätt så blir det också rätt.
och att plugga är inte samma sak som att arbeta (kanske lite olika beroende på vilken utbildning man går iof).
det kommer nog att fungera alldeles utmärkt.
lycka till med tillskottet.

elina,
tack.
jag tyckte att det var det enda rätta.
vi står ju för vårt val.

glamour,
visst är det så.
kan inte se något annat alternativ än att vi delar på ansvaret.

ingen fara på taket,
att dela rakt av är mitt mål.
den här gången fungerade det inte så bra, men kanske kommer vi att göra så mot slutet innan det är dags för förskola.
och nästa gång vi får barn tänker vi absolut dela från början.

och så roligt att även blivit skrivna om.
det där om att orka börja plugga, det gick bra eftersom jag var så inställd på det.
och så gick det bra eftersom jag kunde göra så mkt hemifrån.
jag var borta från torsten kanske en eller två dagar i veckan, och då i max sex timmar.
men tack ändå.

mallis,
tack.
tänk jag vet precis vilka två du menar.
jag blir alltid lite nyfiken på att veta vilka de är, de som ser det som sin uppgift att skriva ner folk på nätet.
de kommenterar ju allt, oavsett om ämnet intresserar dem eller ej.
vilken svart sörja av bitterhet såna måste leva i.

kram du med.

Ingrid sa...

Snacka om märkliga kommentarer i artikeln. Om en människa finns där hela tiden för sitt barn spelar det väl ingen roll om det är en man eller kvinna?! Och eftersom din kropp klarade av att INTE amma (brösten pumpade väl inte igång på egen hand?) så är det ju klockrent. Annars tror jag det är största anledningen till tidig mammaledighet för kvinnor, amningen och att brösten producerar mjölk och behöver tömmas. Om du sen blir klar med din utbildning har ni ju andra förutsättninga att skapa er en bra framtid. Jag tror vi sitter för fast i hur det alltid varit. Ert val visar på hur omtumlade folk blir av nytänkande. Och ni lämnade ju inte grabben ensam. Han är hela tiden omgiven av kärlek. Tänk vilken fin gåva! När så många barn saknar kärlek i sina liv. Stå på er! Ni är förebilder för andra föräldrar.