2010/06/22

Om Betsey och besluten.





Den är vacker och den har underbart prassel och den har knappar i ryggen hela vägen ner till golvet.
Eller till kjolens slut.
Och den är så himla för liten.

Jag ogillar att ändra på plagg.
Sy ut eller sy in, korta av eller förlänga.
De är gjorda och jag vill inte gärna göra om.

Så nu är det svåra beslutet som skall tas.
Sälja eller sy om?

5 kommentarer:

Anja sa...

Selge.
Personlig har jeg dårlige erfaringer med å legge ut klær, de blir ofte ikke like fine som før- Og da er det kanskje bedre at noen andre som passer kan overta kjolen? Du har hatt mye glede av den, men nå kan den få "vandre videre".

Mia B sa...

Oj, vilken fin klänning. Vad tråkigt att den inte passade :(
Kanske kan du spara den som ett vackert smycke att ha på väggen!

Jag gjorde ett riktigt fynd för några veckor sen. En jättefin klänning som är färgglad och grann. Den tycker jag om och på är den väldigt tjusig.

Den och mig kan du se på http://siddelina.spaces.live.com

Ha en bra Midsommar!

Lillgull sa...

Hej! Härligt med lite nya inlägg att läsa! Här är så evinnerligt tråkigt-midsommardagen är lite som långfredagen tycker en an som inte längre festar utan tar det lugnt.
Hm.. Förrut hade jag som du, en hang-up på att inte ändra gamla kläder..Att man liksom kunde förstöra dom, och att de var så perfekta som de var.. Men efter en lång periods 50-tals craze bland sveriges alla unga damer har jag sett så många 50-tals klänningar uppklippta och upplagda i lårhöjd. Jag känner numer att om jag behåller det jag har, tar hand om det och lägger ut det som går så är inte det värre än någon annan skulle ha gjort, särskilt inte på dåtiden då man gjorde om och sydde upp och in och lagade och lappade det man hade. Vad har du för chans att lägga ut den om jag får fråga (finns det gott om sömsmån tex?)

Joanna sa...

anja,
jag lägger inte ut klänningar med avancerade liv.
den här ser relativt enkel ut att göra, och allt mönster tänker jag förlåter mina slarvfel en smula.

jag har däremot inte haft någon glädje alls av den.
köpte den nyss, bara för att jag inte kunde låta den hänga kvar.


mia,
visst är den härlig.
de bästa fynden är ju de som får en att känna sig tjusig.
den var riktigt fin i färgen må jag säga.

lillgull,
visst är det så.
midsommar har aldrig varit något särskilt för mig i vuxen ålder.

du har en poäng i det om att ändra efter behov, för att ett plagg ska få leva så länge som möjligt.
och det där behovet med lårkorta ignorerar jag.
i paris var allt avklippt för att attrahera de nästta små parisiskorna och jag bara grät floder inombords.
det finns ingen sömsmån att tala om, min tanke skulle vara att ta av den väldigt långa kjolen (motsägelse mot mitt påstående ovan, men den är väldigt lång och vid och jag behöver inte kapa många centimeter för att få en hel hög tyg).
livet är redan sytt med någon slags "kil" i sidorna, så skulle jag lägga in ytterligare en kil tänker jag att det inte skulle bli helt galet.
kanske.

Lillgull sa...

Joanna, det är exakt så jag skulle göra det! klippa av en bit av fållen och lägga in kilar i sidorna under armen.

Och du angående inlägget ovan om krav man ställer på sig själv och grejjor som kväver en...Låt dom inte ta över! LET IT BEE som the Beatles sjöng.
Slappna av och låt det ligga osorterat. Det är du som äger sakerna och inte tvärt om. Ge dom kölappar och tänk att de får bli sedda på bloggen när deras tid är inne.. Hehehe Jag bloggade just om en hatt jag köpte för över ett år sedan! Den var värd ett eget inlägg då jag köpte den men så blev det inte.

Äsch! det är ju det som är hela poängen med alla våra underbara gamla saker, de bidar gott sin tid och inte blir de fulare eller "tappar trendfaktor" heller.
Pausa om du känner för det, på nätet är en vecka eller en månad kanske ne lång tid att vara borta. Men ibland kräver ens verkliga liv närvaro och tid. Tid att orka och ha kul och inte ha krav. tid att sortera alla de där grejjerna.