I dag fyllde jag på buketten av pioner.
Några ur förra helgens bukett gav jag bort till dopbarnet.
För pioner har en så vacker form.
En stadigare och lite vassare variant av ranunkel.
Jag åkte framlänges hem i dag.
Trodde hela tiden att jag satt mig på fel tåg.
Och ställde mig åt fel håll när jag skulle av.
Blev riktig snurrig insåg att jag är en baklängesåkare.
Bak-mycket.
Jag gillar att bli pussad i nacken när min kära står bakom mig.
Eller att han kramar mig bakifrån.
Jag gillar bara någon står strax bakom mig blir liksom avslappnad nästan på ett snurrigt vis.
Och samma tydligen när jag åker tåg.
Att se allt vi lämnar känns bättre än att se allt som är på väg mot oss.
Jag undrar vad det beror på.
För nåt måste det ju bero på.
6 kommentarer:
Skulle vilja ha massor med pioner jag med. De är så vackra. Vart hittar du alla dessa underbara brosch- ring- kläd- och skofynd? *avundsjuka*
Fint skrivet! Jag älskar pioner, fick såna på min student för två år sedan!
Tänk vad jag skulle vara glad
om jag fick på på pionens blad
Då skulle jag sitta alldeles nära
och titta och lukta på allt det skära.
<3 Majas alfabet!
Pioner, jag tänker alltid på mogen kvinna när jag tänker pion
Pionerna var/är verkligen vackra och mycket uppskattade! De står fortfarande och är fina i en vit rörstrandsvas.
stina,
visst är de härliga.
jag hittar allt mitt på olika loppisar.
ibland nytt, men mest loppis.
när jag bodde i gävle var det som att bo i en guldgruva.
men jag har hittat några fina saker även i sthlm.
old touch vid odenplan, myrorna vid ringen, och så klart beyond retro.
amanda,
tack!
jag upptäckte storheten med pioner för cirka tio år sedan.
jag ska berätta mer om det någon gång.
spunnet socker,
ja!
den boken älskade jag när jag var liten och just pionbilden var en av mina favoriter.
lonesome mama,
ja du har rätt.
en mogen kvinna är en vacker pion.
anna,
vad trevligt att de höll sig så länge.
den som var kvar hos oss stod sig också väldigt länge, faktiskt lika länge som de jag köpte en vecka senare.
Skicka en kommentar