Jag är ingen nyckel jag försöker öppna alla dörrar.
Men jag är ingen nyckel.
Jag försöker öppna dörren till lycka.
Till framgång.
Till alla roliga saker i världen.
Jag försöker genom klänningar och andra vackra saker.
Efter varje klänning finns en ny dörr.
Att öppna.
Och jag försöker om och om igen men jag är ingen nyckel.
Att öppna låsta dörrar kräver något annat.
Något från hjärtat något jag aldrig kan fynda.
På loppis.
Jag letar lyckan.
Genom klänningar och dofter och genom den tröstande chokladen framför teven.
På kvällen.
Visst är det så visst har alla andra redan nyckeln.
Har den de är den.
Lyckan.
Och nyckeln.
Min käraste ger mig lycka och min son.
Särskilt min son i kombination med min käraste.
När de skrattar när de busar tillsammans.
Då kommer lyckan och fyller hela min kropp ända ut i tårkanalerna.
Så att de svämmar över.
Jag är ingen nyckel min familj är för mig inga låsta dörrar som kräver.
Att jag är en.
Jag fick en sådan rolig utmaning av fina Tuva Minna Linn.
Skriva en text på rubriken "Jag är ingen nyckel".
Jag älskar skrivutmaningar att inte bara skriva vad som faller mig in.
Utan efter givet tema nu börjar jag minnas skrivkursen jag gick.
Och hur mkt jag uppskattade att få respons från läraren som jag såg upp till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar