Jag lever som jag lär.
Om jag nu lär någon.
Men jag lever som jag predikar.
Det där med allt i samma kulört.
Lite svag för det just nu.
Särskilt mörka novembereftermiddagar med regn OCH snö.
Då passar det att skrika grönt så att hela stan vaknar.
Snart ska min katt prata på radion.
(Alltså min katt, det är min älskling, min sambo, min fina pojkvän. Jag har aldrig kallat honom katt tidigare vet inte vad det är med mig i veckan jag kallar folk för katt till höger och vänster.)
Men snart ska han i alla fall prata på radio.
Om mode.
Jag har lärt honom allt jag kan och hänvisar han inte till sin källa så blir det.. ja, inte smisk, för jag slåss inte.
Men nåt blir det.
Sanna mina ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar