Fredagar och helger är jag ensam med Torsten på dagarna.
Då jobbar hans pappa.
Jag försöker alltid tänka att jag ska ha allt arbete färdigt.
Så att fredagen kan ägnas åt att slappna av.
Bara vara med Torsten.
Strosa runt andas frisk luft och se på naturen komma hem och fika och läsa en bok eller se en bra film.
Hittills har det aldrig funkat så fort han somnar rusar jag iväg till datorn och skyndar.
Försöker göra sista justeringar på sånt.
Jag inte är nöjd med.
Ibland (faktiskt ganska ofta) är han vaken och då gör jag allt med honom på armen, kortkommandon på datorn med en hand kräver.
Rejält spretiga fingrar.
Så fort han är nöjd med att bara sitta.
Eller ligga.
Rusar jag till köket diskar undan torkar upp förbereder hans mat.
Eller knyter ihop blöjpåsar och häller upp bad (till honom, gubevars inte till mig hallå mammor ska tydligen inte hinna sådant som att bada).
Så när dagen är slut.
Är även jag slut.
Och framför allt helt värkig i kroppen av alla oergonomiska arbetsställningar framför datorn.
Som en tremånaders bäbis på armen medför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar