2009/11/10

Om två av mina vackraste skor.



I söndags sa jag adjö.
Till två av mina favoritskor.
För att jag inte längre kan ha dem för att.
Mina fötter blev bredare när jag bar Torsten.

De fick åka med min kusin det känns alltid bättre.
När man vet att saker stannar i släkten.
De kan man alltid besöka.

6 kommentarer:

Anna sa...

Men du, när man går ner i vikt igen till slut så krymper fötterna lite också. En kollega som var väldigt rund (inte pga graviditet)gick med i viktväktarna och gick ner 20-30 kg i vikt och fick byta ut alla sina skor mot en storlek mindre. Fötterna bantade tydligen också. Fast det kan ju vara så också att dina fötter blivit större permanent men du borde ju inte ha hunnit gå ner allt du gick upp medan du bar Torsten. Kanske kanske kan du ha skorna igen senare?

Maria sa...

Hej!

Mina fötter har också blivit mycket bredare i samband med mina graviditeter (tror relaxinet som ställer till det i fogarna påverkar fötterna också), från 37-37,5 till en solklar 38a. Jag gav också bort mina favoriter, det kändes bättre att de fick komma ut och promenera eller gå på fest med någon annan än att de låg i min garderob.

Men, min yngsta är nu fem år och jag har 37-37,5 igen. 38 är alldeles för stort. Det tog ett par år, men det är precis som att fötterna drog ihop sig igen. Långt efter att extravikten (+25kg) gav med sig.

Jag vet inte om det är så för alla, men för mig var det så.

cicci sa...

Fast mina fötter har växt efter första barnet. Alla mina kilon har jag gått ner och fötterna förblir större. Jag gick bara upp 13 kilo och ändå blev det så. Från 37 till stor 38 blev det.

cicci sa...

P.S. Det var 11 år sedan jag fick mitt första barn. D.S

Maria sa...

Ja, det kan nog vara olika från person till person. Jag blev jätteförvånad när mina fötter så många år senare var mindre igen :-)

Joanna sa...

anna,
jo det har du ju rätt i.
tillslut går man ner i vikt och då följer så klart fötterna med till viss del.

men eftersom jag, som du säger, inte vet om det är permanent eller ej.
rensar jag ur.
inte bindgalet och utan reson, jag tar det lugnt och delar ut såna där allra vackraste till vänner.
som man kanske om man har tur sen kan få låna tillbaka ett tag.
om då fötterna behagar bli mindre igen.

maria,
visst måste det ju vara så att fötternas alla små delar pressas ut precis som fogarna.

hur det blir med återställningen verkar vara mkt individuellt.

cicci,
ja du ser.
man kan aldrig veta hur det blir förrän man själv är där.
endel växer andra inte vissa krymper sen och återigen: andra inte.

och elva år tänker jag inte vänta för att se.
måste ju rensa, måste ju packa.
allt ska flyttas vi kan inte bära på en massa kanske-om-elva-år-kanske-inte-ens-då-skor.