Om den allra djupaste kärleken.
Efter en dag av strider och maningar och tillsägelser,
saker kastade över rummet:
en avokado (Torsten)
en näve köttbullar (Torsten)
många salta skruvar (Torsten)
alla nappar som fanns (Torsten)
en barntandborste med tandkräm på (jag),
höjd röst (jag flera gånger)
gallskrik (Torsten flera gånger)
är det skönt för det ångerfulla mamma-hjärtat när han väljer att somna i en kram.
Lägga sig för att somna för natten, på mig och på min kind.
Så att jag får känna tyngden och andetagen och lukten.
Av det som är mitt barn.
Min mamma, sa han.
Torstens mamma, sa jag.
6 kommentarer:
♥
Det er så godt for et mamma hjerte det. Du ordlegger deg så fantastisk bra. Elsker bloggen din.
så fint! <3
Precis så är det ju. Jättefint skrivet.
/Sarah
med et lekent sinn,
visst är det så.
och vad glad jag blir att du uppskattar min blogg! tack!
lisa,
han är finast i världen för mig.
sarah,
mammahjärtat har mer känslor att rymma än jag någonsin kunde ana.
awwww....vilken vacker liten text.
Den kändes i mitt hjärta med.
tuvaminna,
hjärtat alltså.
det är som ett öppet gap sedan jag blev mamma.
Skicka en kommentar