En gammal klasskompis som driver vidare ett familjeföretag hemma i Arvidsjaur lät mig komma och välja ett renhorn.
Min mamma åkte och valde, eftersom jag inte hann när jag var där.
Jag fick köpa det för kaffepengar.
Sen gjorde min morbror som driver snickeriverkstad väggplattan i ett klassiskt snitt men med ett lite moderna träslag.
Och fäste renhornet åt mig.
Det var meningen att min mamma sedan skulle hämta hornet och ta med det ner för två veckor sedan när mina föräldrar skulle köra bil till Sthlm.
Men hon glömde för hon hade så mkt att göra på jobbet.
Då hoppas en snäll barndomsvän in, som jag knappt pratat med de senaste tjugo åren, och hämtar upp hornet i Arvidsjaur innan han åker på planerad bilfärd till Sthlm.
Och kör det ända fram till vår dörr.
Ni förstår väl hur himla fint jag nu tycker att det här renhornet är.
Så många som hjälpt till för att jag ska få det.
Det gör föremål värdefulla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar