Min kille bakade bullar i går sent i går.
Nu ska jag äta två till hurra!
Kära klädeshandeln.


Tack för alla långklänningar tack för att ni tycker.
Att det ska vara inne även den här sommaren.
Det är nämligen det bästa gravidplagget jag stött på.
Så kan benen få vara ifred därinne bakom tyget.
Utan att för den skull ha det varmt.
Och så har jag ett linne eller det kanske ska vara en klänning?
På mig blir det ett lagom långt linne i alla fall det döljer jag den rediga urringningen med.
Jag är inte bekväm med allt för djupa urringningar.
Särskilt inte när brösten förbereder sig för amning.
Klänning och linne, H&M.
I dag är det midsommarafton.

Och det rör mig inte i ryggen.
Det är skönt att inte bry sig om den dagen att inte ha planerat in.
Picknick utomhus dans utomhus lekar och spel utomhus och gärna bad från brygga utomhus.
Och sen gå hela dagen och gräma sig över det kalla regniga vädret.
Istället är jag hemma och tvättar.
Och känner på hur bäbisen i magen sträcker och tänjer sig just nu trycker den rumpan ut ut ut för allt vad tygen håller.
Snart ska jag stryka lite grann och samtidigt titta på engelskt kostymdrama.
Och till veckan ska jag sätta upp.
Den fina kolorerade bilden på Gävle förritin jag fann.
På Kupan för någon vecka sedan.
Klänning, H&M
bolero, Erikshjälpen
blomma, KappAhl.

Förra sommaren.
Fann jag en klänning med stora rosor på den hade jag sedan.
Så ofta jag kunde.
Och lyxsafarijackan hoppas hoppas hoppas jag.
Att jag kan ha sen, att gravidbröstkorgen återgår till sin tidigare storlek.
Och att brösten inte löper amok av inställningen "nu ska vi amma tills vi dör" (som jag inte personligen innehar men man vet ju aldrig vad kroppen tänker göra).
Men till den dagen får jag vänta.
Bland annat genom att läsa böcker jag lånade en liten hög för några veckor sedan.
Men det är svårt med böcker, har man inte sett något tips någonstans är det nästan omöjligt.
Tycker jag.
Det är inte som att bläddra bland galgar i klädbutiker.
Man kan liksom inte bläddra sig igenom ett biblioteks alla bokryggar och ögna igenom baksidorna.
Så det blir ofta några på måfå men det kan bli lyckat det med.
Fast ska jag vara ärlig kommer jag nog mest spela Sims 3 i dag.
Efter att jag varit hos akupunktören och fått nålar mot min foglossning.
Klänning och väska, Kupan Bomhus
Jacka och scarf, Noa Noa.


Förra sommaren den här tiden.
Fast en månad senare.
Fann jag en underbar och randig klänning i thaisiden (kanske?) jag fick sy ut den varenda millimeter som gick.
Åh så fin jag kände mig i den.
En månad senare begravde vi min mormor och hålet i marken var lika stort som hålet i mitt hjärta.
Två månader senare var jag i Paris och fick syrligt franska hintar om att franska storlekar minsann var betydligt mindre än andra.
Och en uppräkning av vad för stor storlek jag var (med undertonen gå härifrån stora feta svenska och låt de små sparvarna shoppa ifred).
Önskar fortfarande att jag inte var så artig.
Utan istället sagt favoritrepliken från Helt hysteriskt.
"You can drop the attitude, you only work in a shop you know."
Men åter till klänningen.
Den hade ett rart litet skärp också men det passade bättre runt min hals än min midja.
Och med passar bättre menar jag gick runt öht, feta svenska kvinna.
Jag hittade ett sånt fint klädmärke.
I senaste numret av Vi föräldrar.


Små rara dalmasar mina favoriter är de gula byxorna.
Med vita muddar som ger illusionen av knästrumpor.
Och lilla mössan med kurbitsmålning synd den är svart jag hade föredragit vit.
Fast den är fin i svart också.
Från Emy Little jag tror det blir shopping från en blivande mammas sida.

Den här dagen för ett år.
Och en dag sedan.
Åkte jag till Dalarna men min käraste och en fin vän.
Den fina vännen skulle träffa en konstnär hon skulle få en nyckel.
Till lägenhet i Marais Paris.
Det var roligt att åka till Dalarna det regnade vi tittade in i en kyrka.
Jag har fått det från min mamma tror jag.
Av någon anledning ska det jämt kikas in i kyrkor.
När vi passerar diverse orter fast mest tror jag när kyrkorna är gamla och anrika.
Själv sitter jag nu mest och är förvånad över att det funnits en tid.
Då jag inte hade den stora stora GW-magen ibland känns det som en dröm.
Klänning och strumpbyxor, Noa Noa
kavaj, H&M
skor, Vagabond
scarf väska och paraply, second hand.
Jag är intresserad av kläder, av färger och former och historia.
Klart jag bryr mig om vad mitt barn kommer att ha på sig.
Det är svårt att hitta kläder som faller mig i smaken.
Helst vill jag ha 50-talskänsla över plaggen, och bleka blå gula laxrosa färger.
Men också lite lavendel och mjuka mönster från växtriket.
Det här med retro har hunnit ikapp barnklädesindustrin.
Men mest handlar det om 70-tal, om starka färger och stora grafiska mönster.
Och om brunt och gult.
Barnets kläder ska helt enkelt inte dominera den lilla varelsen.
En bäbis har visserligen personlighet, men den sträcker sig sällan ut i rummet och tar plats.
Därför vill jag inte att kläderna ska hindra denna personlighet att synas.
Jag tycker att blekt pastelligt passar bra då.
Så lite mönstrat som möjligt.
Om det är mönster, inte så stora kontraster mellan färgerna.
Och jag avskyr att de flesta internetsidorna fortfarande.
2009.
Har plaggen indelat i "kille" och "tjej".
Det här med det bleka femtiotalet, med blekt gult och blått kan man inte gärna tro att jag vill ha.
Om man tittar på bilden.
Men det är det bästa jag hittat på internet.
Jag mottar mer än gärna fina tips.
På butiker med bra barnkläder.
Kläder från www.oiidesign.se och www.ajabajakids.com.
Jag tittar lite på Stilpoliserna.
Den ena programledaren har en gul tunika och svarta leggings.
Hon sa just om en deltagare som bar gul ärmlös top över svart t-shirt.
Att denna deltagare såg ut som en humla.
Komiskt.
Och inte särskilt trovärdigt.

För drygt två år sedan.
Vi åkte hem till mina föräldrar en av mina barndomsvänner skulle gifta sig.
Bortanför byn grävde de en massa de skulle göra vägen smalare.
För att slippa underhållningsskydlighet mkt smart kan man tycka fast vägen var redan innan.
Väldigt smal.
Doften hemma.
Tystnaden som trycker mot öronen för jag har blivit ovan den.
Glädjen i hjärtat över alla tallar och fjäll.
En känsla av att jag kommit hem en känsla av att jag inte längre hör dit.
Klänning, second hand
strumpbyxor, Noa Noa
skor, Vagabond.
En diskussion jag inte förstår poängen med.
Är när man pratar om att papperstidningen är omodern, att den borde gå ur tiden att den inte är anpassad för dagens internetsamhälle med bloggar och twitter och att den är för långsam.
Chefredaktören för Filter.
Mattias Göransson.
Skriver så bra i senaste numret att "kommer det en behändig, digital läsplatta med fungerande prenumerationstjänst" kan han tänka sig tidningen även där.
Men just nu sysslar de inte med välgörenhet.
Och det är ju detta det blir om man skulle lägga allt på internet.
Utan papperstidning vem skulle betala alla duktiga journalister?
Dessutom går det inte att jämföra webb med papper.
Bildreportage blir aldrig samma på internet.
Så vida man inte levererar varje nummer i pdf och det gör man ju sällan på hemsidor.
Luta sig tillbaka i lässtolen med te och läsa sig igenom långa reportage blir aldrig samma på internet.
Det finns en poäng med långsamheten.
Ett magasin som det jobbats på i veckor läser jag mig igenom med lite mer vördnad.
Lite åt gången, och i många omgångar.
Det är som att jag tar mig samma tid att läsa det som de som gjort magasinet tagit sig att göra det.
Tyngden i handen.
Doften av trycksvärta.
Känslan av alla reportage och vackra bilder som finns i min hand och snart ska bli mina att läsa.
Det går bara inte jämföra.
Det enda negativa skulle väl vara miljöaspekten men när det kommer till pappersproduktion och utkörning av material.
Är det inte bättre att börja med direktreklamen och alla telefonkataloger istället?


Jag köpte en liten väska på Kupan.
Den hade små runda kulor invävda i sig.
Den är fin tycker jag den kan nog passa.
Som börs.

En fin nätbutik.
Vintage fashion.
Har lite lagom så här till skatteåterbäringen (för de som får tillbaka och inte behöver betala).
Sommarrea på fina saker.
Jag är sugen på den gröna väskan men tänker.
För en gångs skull?
Hålla i pengarna.
I dag tvättar jag bäbiskläder.
Och med jag menar jag min käraste.
Själv sitter jag i vilstolen och vilar efter frukosten.
Och väntar på att fingrarnas värsta morgonsvullnad ska lägga sig.
På morgonen är de så svullna och värker så oerhört.
Att det endast går böja dem till krokliknande saker.
Det är svårt att ha värkande händer.
Man kan till exempel inte dra upp rullgardinerna.
Eller hyvla osten.
Eller dra ut toapappret och öppna duschkrämskorkar.
Utan att det gör ont ibland faktiskt helt omöjligt det är tur jag har.
Min fina käraste.
I em ska det shoppas!
Ett skötbord.