Om färgkoordinerade högar.

Något så simpelt som en klädhög.
Som råkat bli färgkoordinerad kan få mig glad i magen.
Är jag riktigt frisk?

Om jag och radio.

Jag.
Radio.
I dag igen.
11-12.

Nu bråttom.

Om en mockajacka.

Min vän fann en så vacker mockajacka på loppis.
Den satt underbart på henne men hon gillade inte färgen.



Så då köpte jag den och hoppas.
På att gravidbröstkorgen ger sig och amningsbrösten inte blir så farliga.
Så jag kan ha den redan till hösten.

Om inspirationskollage.

Jag funderar på att börja göra såna här igen.
För mitt eget höga nöjes skull.

På bloggen, varje fredag, jag kallade det för Fredagsoutfit.
För sen när bäbisen kommer lär jag ju ha så oerhört mkt tid.
Över.
Hohoho.

Om gulliga knappar.

Förra sommaren fann jag så gulliga knappar.
I en fin butik på Österlen.

Den till vänster på övre bilden.
Gav jag åt min mamma.

Om en magisk period om en långsam väntan.

Jag går in i en magisk period.

En period på fyra veckor där vilken dag som helst.
Är en fullt möjlig dag för bäbisen att komma ut.
Jag hoppas på förr snarare än senare.

Jag tror inte att "det är över" när barnet kommit.
Jag vet att det blir jobbigt även om man kanske aldrig kan riktigt inse det fullt ut.
Förrän man upplevt det.

Man kan säga.
Många säger gärna.
Att "det är då det börjar".
Och så är det ju.
Det är då livet som förälder börjar det är då det börjas på allvar med vakna nätter och schema anpassat efter bäbisens mattid sovtid bajstid.

Men en sak är över och det är graviditeten.
Och det är den jag syftar på när jag säger till folk runt mig att "snart är det över".

Sakta men säkert kommer mina fingrar sluta värka av svullnaden.
Mitt bäcken blir stadigare med tiden jag kommer kunna ligga på sidan.
Utan att få hjärtsnörp av smärta.
Jag kommer att kunna knyta mina egna skor och jag kommer att kunna resa mig upp ur en stol.
Utan att ta stöd av ett bord utan att mer dra mig upp än resa mig för det senare gör så ont.
I knäna.

Jag kommer att kunna gå upp på natten för att kissa.
Utan att flämta av smärta fem gånger dra mig till sittande läge i sängen med hjälp av garderobens dörrknopp.
Och sedan resa mig upp ur sängen genom att dra mig i dörrposten och sedan med små små små steg.
Vardera som en skärande kniv rakt genom ryggen och hjärtat.
Sakta ta mig till toaletten och tillbaka igen.
Och vid det laget vara så vaken av allt bestyr att jag måste ha en ny insomningsperiod.
Fem gånger per natt.

Det värsta av den tiden är snart över.
Eller i alla fall på väg att börja trappas ner.
Det andra.
Det som kommer efter en graviditet.
Vet jag ingenting om än och det ska bli intressant att uppleva.

Om två rätt fina.

Två rätt fina örhängen.
Från Youheshe.com.

Om Barbie och hudfärg och Vogue.

Vogue gjorde ju ett nummer helt med mörkhyade modeller.

Nu gör de ett med mörkhyade Barbiedockor.
Barbie som modell, det har ju vissa av oss redan gjort.
För länge sen håhåhå gäsp gäsp.
Även om jag väl kan bjuda på lite ödmjukhet och säga att Vogue.
Gjorde det lite snyggare.

Jag gillar retrokänslan i bilderna.
Och det är bra att poängtera hur ojämt fördelat man använder sig.
Av olika etniciteter inom modevärlden.

Men fortsätter man att göra svartnummer (för det är ju så de kallade det; the Black Issue).
Då kommer man ju inte tillrätta med problemet det skulle vara som att höja alla kvinnors löner.
Och sänka alla männens.
Det blir precis lika lite jämställt då.

Man kan läsa mer här.


Bild från vogue.co.uk.

Om modereportaget.

Neonfärger fint till solbrännan.

Men precis lika fint till porslinshy.
Om man frågar mig.

Klicka på länken och se bilder.
Tagna av fantastiska David Holmqvist.

Om fotograferingen och om Malin.

Det är så fint att ha Malin som modell.
Hon är trevlig och tålmodig.
Och dessutom en lika smart människa som jag
. Så hon har säkerhetsnålar i väskan.

Säkerhetsnålar är väldigt praktiskt att ha och senaste gångerna har jag helt glömt mina.
Men då finns Malin.
Och inte bara med säkerhetsnålarna, hon har ofta saker jag glömt och behöver och gör mitt jobb.
Mkt enkelt.

Fast bara för att vara rättvis måste jag ju då påpeka.
Att även Tomas gör mitt jobb lite enklare.
Han gnäller aldrig inte till mig iaf och låter sig styras och ledas.
Precis som jag vill ha det.

Om fotograferingen.

Förra året gjorde jag ett modereportage.
Med glassfärger som tema.

David var fotograf då också och jag ville att vi skulle fota.
Ute på Alderholmen även då.
Bra idé tyckte David vi åkte dit plockade fram glassarna David kollade ljuset och hann ta en bild och konstatera.
Att det var en mkt bra miljö.
Då började det ösregna.

Det regnade såna där riktigt stora droppar som bara plaskade ner.
På oss.
Vi rusade till bilen och fick efter en kvarts väntan erkänna oss besegrade.
Den gången blev det reservplan som inte var tokig alls.

Men vi är båda mkt nöjda nu.
Över revanschen över segern.

Om nästa modereportage.

Kolla.
Tjusiga färger va.
I morgon i morgon.

Om chockrosa och de stackars fötterna.

Och så längst ner.
Två små stackars fötter som tappert försöker bära på allt.


Kavaj Erikshjälpen,
top H&M,
kjol Indiska,
skor H&M.

Om barnsakerna.

När vi köper grejer till bäbisen.
Som i går en bilbarnstol (fast man säger tydligen nuförtiden babyskydd, vilket jag vägrar för ett skydd kan vara så mkt, en bilbarnstol inget annat än en stol för barn och man har den i bilen).

De i affären pratar säkerhet och smidighet.
Och jag; Finns den i andra färger?

Men vadå det är viktigt.
Att man har färger man gillar jag vägrar se det som ytligt.
Det handlar om estetik och lite mer av den och vardagen blir finare.

Om nästa modereportage.

Ja ni ser ju.
David nära kanten och modellerna i tjusiga färger.

I morgon får man se ännu mer.

Om barnkläder från utlandet.

Samma vän som gav mig goda kakorna i vackra asken.
Har även varit i Italien och inhandlat.




Fina vita kläder till bäbisen.

Enkla och med vacker mudd och lapp.
Mkt fina.

Om modereportaget.

Det är så många vackra färger jag längtar.
Till på fredag då jag kan visa er mer.

Om arbetsställningar och fina färger.

Det var länge sedan jag kunde sitta vid skrivbordet.
Magen är i vägen och jag får en konstig vinkel på ryggen som leder.
Till ännu mer smärta.

Därför har vi flyttat in den stationära datorn till soffan.
Då kan jag dessutom sitta med benen utsträckta framför mig.
Och tangentbordet på en kudde i knät.
Så svullnar inte fötterna lika mkt.

Jag har även köpt två blusar i två färger.
Två knepiga färger kan många tycka, den andra är 90-tals-senapsgul och jag älskar det.
Det finns inget finare än svåra färger.
När man klarar av att bära dem.
Jag hoppas jag gör det nu ska jag skicka in en text till tidningen hej då.

Om vänner.

Det är fint att ha vänner som åker ut i världen.


Och kommer hem med en del av den till mig.
Den här gången en fin bit av Paris bara asken är nog.
Jag tänker ha smycken i den sen.
När det goda är uppätet.

Om gårdagens fotografering.

I går fotade vi modereportage.
Eller David fotade, jag stylade.

Mest orolig var jag över att David skulle ramla över kanten.
Jag hade inte kunnat göra mkt för att hjälpa honom.
Möjligen bidra med några uppmuntrande rop i stil med:
Simma på!
Dyk efter kameran den har säkert klarat sig!
Där borta finns en stege den kanske du kan använda.


Mest nöjd var jag över att fotoassistenten hade modevett nog.
Att matcha reportagets färgtema.

På fredag kan man se mer av det men nu.
Ska jag gå och lämna tillbaka alla kläder jag lånat.