Jag har kvar den stressade känslan.
Från sista två terminerna av utbildningen.
Med att bära barn föda barn prestera slutuppgifter och praktik sätta ihop modereportage.
Plocka kläder styla skriva fixa fotografering.
Flytta.
Och spana efter jobb allt på samma gång.
Vara mamma och hinna göra illustrationer till portfolio den egna och till framsidan av klassens.
Gå på intervjuer få vikariat.
Jag har kvar den stressade känslan.
Men jag har slutat kunna prestera.
Jag bara sitter.
Tänker på allt jag skulle vilja få gjort i hemmet allt som jag förr också hade fått gjort.
Det med att städa och rensa och hålla efter.
Jag orkar inte.
Allt jag vill göra är att sitta i soffan och sippa te.
Men den stressade känslan lämnar inte min kropp jag börjar bli dödstrött nu.
2 kommentarer:
det tar helt enkelt tid. nån sa att att det tar lika lång tid att återhämta sig från stressen som tiden man haft den. minst.
så det är väl helt rätt att bara sitta.
jag har väldigt lätt att tänka mig dig i det här huset http://www.hemnet.se/beskrivning/922619?r=3. skippa gillestugorna (eller jag menar lämna dem till mig).
I know the feeling...
kramar
Lina
Skicka en kommentar