Om fester nuförtiden.

Inte är det som förr.
Det här med fester.

Somliga i går hade nog en längre fest än jag.
Som redan innan visste att jag skulle avvika tidigare.
Pga tidigjobbande sambo.
Och som under kvällen åkte hem ändå lite tidigare.
Pga kräksjuk son i kombination med den tidigjobbande sambons önskan om sömn.

Men ändå.
Det är inte som förr.
Och jag är glad för det.
Jag vill inte ha de där vansinnesfesterna när hela veckan var en väntan.
På helgen.

Jag är glad att jag har gjort dem haft de sena festerna som håller på till morgonen.
De stora festerna där jag inte känner alla som är i mitt hem.
Där varje rum är fyllt med glad fest.
De där kvällarna som jag dansat mig svettig och skorna aldrig blivit sig själv igen.
Där jag skrikit mig hes för att jag sjungit med i A-ha, Love, Fidget, Le Tigre.
Komeda.
Stone roses.
Strokes.
Osv.

Det gör att jag inte känner att jag missar något nu.
För att jag gått vidare.
Och hellre sitter hemma med min familj jag behöver bara en fest.
Varannan månad allra högst.

Men festen i går.
Jag vill äta maten flera gånger om.
Det var fantastiskt roligt att träffa gamla vänner som fått barn.
Och hon som fyllde år.
Och underhållningen var bra hennes man är professionell musiker.
Hans band var barpersonal och underhållare en mkt bra kombination.
Jag var mest nöjd med accessoarerna.
Av min klädsels helhet alltså inte av hela kvällen.