Såna där ramar borde man ha fler av.
Och med man menar jag jag.
Och med fler menar jag egentligen en.
Längst ner i vår tvättkorg ligger två små dukar från 60-talet.
Och en vit och svart klänning den kan mkt möjligt också vara från 60-talet.
De blir aldrig tvättade.
Klänningen för att den är både vit och svart och jag vet aldrig vad jag ska tvätta den med.
Dukarna för att jag är osäker på om de fäller färg jag köpte dem på loppis.
I somras.
Ja i somras.
De har legat där sedan dess.
När jag var liten hade vi en tvättkorg i rotting.
Den var lika hög som jag var lång.
När jag var ca 1,20 vill säga.
Den var mysig att gömma sig i när vi lekte kurragömma.
Den var ytterst sällan tom vi var sex personer och tvättmaskiner förritin.
Hade kanske inte lika korta program som de har nu?
När vi lekte kurragömma kunde man alltså gömma sig där.
I den lilla skrubben under snedtaket som än kallas tvättskrubben.
Nu ligger det bara rena lakan och handdukar där.
Då kunde det vara såna högar med smutstvätt att dörren knappt gick igen.
Det var bara att kasta sig in och försvinna i havet.
Hemmavarianten av bollhav kanske?
Det är mamma på bilden.
Hon är lite äldre nu.
Hon är även den bästa mamma jag kunnat få.
4 kommentarer:
Så himla fint skrivet! jag tycker alla borde ha såna ramar med sina mammor i! Pärlemor och allt!
Kläder med ljust och mörkt i samma ska man sortera efter den ljusaste färgen... Jag tvättar dessutom alltid med Color cathers, som små servetter som drar åt sig all överflödig färg och undviker att något färgas. Ett tips. Fin mamma och fin ram också förstås. Mammor är bra :)
Jättefin ram med tillhörande bild!
Jag har bröllopsfotona av min farmor/farfar och mormor/morfar. Det är roligt att ha, en påminnelse av ursprunget så att säga. När det gäller farmor och farfar har jag fått veta mer om min stora släkt från Norrbotten sen föräldrarna började släktforska. Väldigt spännande att exempelvis veta att pappa och hans bröder växte upp vid finska gränsen och få höra deras berättelser från barndomen. Jag tänker att jag ofta borde skriva ner alla deras berättelser, för att bevara till eftervärlden. Kanske ett skrivprojekt att ta tag i snart :D
Ha en trevlig helg!
amanda,
tack!
visst borde det vara så.
malin,
color catchers.
det låter som en smart grej känner igen det nu när du nämner det.
mia,
gamla foton på släkten är fint att ha.
det finns hur många som helst jag skulle vilja ta kopior av, hos min mamma.
släktforskning låter så väldigt intressant, det skulle jag ägna mig åt om jag hade tid över.
vet iaf att en del av min släkt var valoner som bodde i skåne.
och på pappas sida hänger två till och med på sjöfartsmuseet i umeå, de var kaptener på en båt och några delar i umeå är döpta efter dessa bröder.
du borde absolut skriva ner.
man glömmer snabbare än man tror och att ha kvar minnen är en skatt i sig.
Skicka en kommentar