2008/12/07

Om en symaskin.




När jag fyllde 30.
Fick jag en symaskin av min familj.

(Det har inget med husmodersidealtrenden att göra.
Även om jag tycker att det tål att tänkas på varför det blivit så.
Beror det på samhällets snabba tempo som nu nått sin topp och inte kan gå annat än bakåt?
Beror det på 80-talisterna som hela tiden fått höra att de kommer ta över världen och nu fått prestationsångest för vem klarar av att bära såna förväntningar på sina axlar?
Eller beror det bara på att pyssel och bak gör sig snyggt på bild och att modetrenden är.
Just där husmodersidealet hade sin begynnelse?


Jag tänker bara att en symaskin är bra att ha.
När man ska laga kläder när man har barn när man är en familj och vill slippa sitta och handsy allt.)

(Lång parentes jag ber om ursäkt.)

För någon helg sedan hade jag äntligen tid.
Och hade äntligen sett ut.
Den bästa symaskinen jag kunde tänka mig.
Ny fast ändå inte plastig. Rejäl.
Inte så mkt tjaffs, bara det mest grundläggande man kan tänkas behöva.

Nu vill jag så klart lära mig att sy vackra saker och jag tänker att ett mönster.
Inte är att underskatta.

Eva Dress finns det många.
Det gäller bara att välja ut godbitarna.

11 kommentarer:

Sofie Violett sa...

Bra inlägg, och roligt att du rör dig "mellan" flera olika ämnen. 1: såklart trist att känna sig 'träffad' av särskilda diskussioner, men i söndagens kranka blekhet, också absolut nödvändigt. Att stanna upp och fundera över "varför gör jag si och så" eller "hur kan det komma sig att detta är mitt stora intresse, när jag är just i denna ålder, och lever i denna tid", behöver inte resultera i kritik, och ond bråd död. Tvärtom. Det är ju det som driver allting, skapandet (eller ja, bakandet, pysslandet om man så vill) framåt. Det kanske inte resulterar i att man bakar bättre, men allting ska tålas att diskuteras, stötas och blötas, hur mycket man än älskar det (jag gör det också!). Om det fortfarande består efteråt, så var det förhoppningsvis värt det.

2: vad roligt att du "blivit med symaskin"! Min mamma är otroligt duktig på att sy (det finns nog inte en enda klänning i min garderob som hon inte gjort någonting åt). Jag har själv en hemma - det är ju nödvändigt - en Singer. Ska bli kul att se vad du kan åstadkomma!

3: Otroligt fina mönster, och tack för tipset om hemsidan! Tycker att det gått litet inflation i vintagemönster det senaste året, varannan bloggare slänger upp bild efter bild, men dina gillade jag faktiskt. Särskilt kvinnan längst till höger, på den översta bilden.

Joanna sa...

1.
jag kände mig inte alls träffad av den krönikan.
jag är inte ens 80-talist, jag är ju en hederlig 70-talist.
(det är tydligen vi som ska bli utmanövrerade av 80-talisternas vassa armbågar)
dessutom bakar jag inte, och fokuserar inte på något pyssel eller annat sådant i bloggen, eftersom jag bestämde mig redan i ett tidigt skede att vara så grund som möjligt.
och bara visa på ytan. på kläderna.
men jag tyckte att hela diskussionen som uppstod efter krönikan började handla för mkt om hur man får vara som feminist och att man visst får baka kakor om man är det.
vilket ju inte var poängen hos krönikören.
fokus hamnade fel, när det hon tog upp egentligen var varför husmodersidealet kommit på tapeten igen.

2.
ja det är fint att ha en alldeles egen och slippa låna kompisars.
även om jag haft en kompis symaskin i säkert ett halvår nu bara för att symaskiner är så osmidiga att ta med sig när vi möts för en fika.

3.
visst är det en fin sida!
jag undrar hur jag fann den, funderar om det var evis i om stil-bloggen som hade länkat den.
jag gillar också hon längst till höger mest!
det var hon som fick mig att stanna till på sidan, och den där blusen ska jag verkligen försöka mig på.

Sofie Violett sa...

1. Oj! Jag var nog otydlig, menade snarare mer generellt att det måste kännas trist för de som upplever sig så träffade/kränkta av krönikan. Vet ju att du är av en aktad ålder ;) och har inte sett av varken något pysslande eller bakande här i din blogg. Ja, fokuset hamnade helt fel. Jag är dock inte förvånad över de brinnande försvarstal som dykt upp. Om krönikan hållt litet högre standard, och inte börjat fundera över hur dessa fåtal bloggare kommer att påverka samhället och sin eventuella avkomma negativt osv. tror jag också att "diskussionen" sett annorlunda ut. Jag personligen tycker att det är spännande, och skulle vilja dra litet paralleller till den amerikanska craftsrörelsen (hm, heter det så? - jag tänker på mängden http://rosylittlethings.typepad.com/ "sådana här" bloggar, underbara, plåttriga, men de kan driva en till vansinne..)

3. Ah, ja, kan tänka mig att det kanske var hon. Hon är guld. Alltså - om du lyckas sy den vore det ju fabulöst! Blusarna på bild två är ju inte helt tokiga heller. Kul att blanda olika mönster i bystdel och övriga.

Joanna sa...

ja eller jag kanske läste otydligt jag gjorde så många andra saker samtidigt.

det var krönikans svaghet tycker jag, att den drog för höga växlar bara för att få en effekt.
hade krönikören hållit igen på fördömande av dessa pysslerskor hade fokus förmodligen inte heller hamnat på försvar av kvinnlighet och feminism.
att skriva att de två går att kombinera vill jag inte ens göra, tycker det är en för absurd sak att behöva påpeka.
utan på den trend krönikören faktiskt ville lyfta fram och diskutera.

det med handarbete har ju verkligen varit på frammarsch länge.
i flera år.
och jag tror ju inte att det beror bara på att några unga 80-talister i någon slags naivitet skulle försköna husmodersidealet.

Sofie Violett sa...

Huvudet på spiken!
Förhoppningsvis så slocknar eldhären, och någon tänder en idéglödlampa istället.

Lillgull sa...

Tycker att det är rätt sorgligt.. Att man ska behöva vara rädd för att framstå som husmoderlig, bara för att man får en så fin sak som en symaskin i 30 års present. (vilket jag faktiskt också fick, och blev super glad över) -För det är så jag tänker när jag läser kommentarer och inlägget ovan.. Att det ska behöva förklaras...

Jag tror inte eldhären inom mig kommer slockna på ett bra tag. Självklart försöker jag nu visa att man fan inte behöver se ut som en fågelskrämma eller vara totalt ointresserad av sitt utseende för att anse sig själv som feminist. Typiskt jante Sverige... Hoppas mitt synsätt smittar av sig på nån!
Det är nog inte bara krönikören som har dessa åsikter nämligen. Det finns kvinnor därute som behöver veta att det finns fler sim dom.
Jag tror det behövs mer kreativa bloggar, jag tror kreativa bloggare behöver få synas mer och ta plats i media.

Joanna sa...

nej fy tusan.
jag vill inte alls bortförklara någon slags husmoderlighet inom mig.
det var mer som en kommentar till den där krönikan och hela diskussionen kring den.
eftersom det i och med den menades att det skulle vara någon slags trend att vara husmoderlig.

Sofie Violett sa...

Ja, det är sorgligt att behöva göra så! Dock upplever jag inte att jag bad Joanna om en förklaring till varför hon fått/använder sin symaskin, eller att hon försökte ge en sådan.

Faktumet att en feminist kan vara intresserad av sitt utseende, betraktar jag personligen som en självklarhet. Givetvis ska inte den inre kämparglöden släckas. Men det är sällan som en diskussion blir särskilt proffsigt förd om man, som denna krönikör, kastar ilskna tomtebloss på bloggarna (hur långt kan man driva dessa eldmetaforer haha! :) Diskussionen är trots allt intressant, och även om det skrivs med ett visst hjärtsnörp så finner jag det väldigt inspirerande att läsa dessa kreativa bloggares, närapå, verksamhetsförklaringar - även om det såklart är trist, att de ens ska behöva skrivas.

Glamour-Och-Fläskpannkaka sa...

Jag önskar verkligen att jag kunde sy!

pia sa...

va stolt över din symaskin! jag köpte min första när jag var 14-15 kanske, å har avverkat en del sen dess - otroligt användbar maskin!

å tack för tpstet om "eva dress" ska beställa på studs, tack tack.

fin blogg du har!//pia

Joanna sa...

tack pia!
vad roligt att höra att du gillar den.
sånt är alltid uppiggande och inspirerande.

och jag är väldigt stolt över min symaskin.
tog väldigt god tid på mig att välja ut den som kändes bäst.
har velat ha en egen symaskin sen jag var 15 och flyttade hemifrån.
och nu äntligen, efter halva mitt liv, så har jag en egen HURRA!

visst är eva dress underbar!
jag har ännu inte beställt något där, men tror banne mig jag ska göra ett försök.
(att sy efter mönster alltså, inte beställa, beställa är nog betydligt enklare än att sy.)