De fina blommorna fick vi från tidningen. Innan. Mind you. Jag skrivit att jag gillar orange tänk vilken tankeläsande redaktion det är.
I dag - får vi besök av två vänner och deras kärastes - ska jag skriva en text till en sportbilaga (ja sanning, sport!bilaga) deadline mådag - arbeta på skoluppgifter: sju loggor deadline måndag, en karta, en framsidelayout och ett bildspel (Egentligen även en portfolio men den låtsas jag inte om så länge) - fika på Spegeln med ovan nämnda vänner - och egentligen tänka ut lite mer kring mitt nästa modereportage men det kanske får vänta. Till i morgon.
Snygga blusen. Jag äger en sådan nu. Hurra den är fin men jag undrar. Om de inte kunde ha löst knäppningen vid manschetterna bättre exempelvis. Gjort två hål alla har inte de spinkigaste handlederna. Med andra ord: det spänner.
Jag köpte en matta på Erikshjälpen det är en sån där riktig vuxenmatta. Som är stor och tjock och fin och täcker. Hela vardagsrumsgolvet. Med andra ord alltså: riktigt vuxen.
Bästa med gårdagen: Min stackars lilla bastard till son har numera en laglig fader. Erkänt och klart, underskrivet med fem personers signaturer.
Sämsta med gårdagen: Gubbjävel sa till stackars mamma på bibliotekets fik att folk faktiskt försökte läsa här. Mammans bäbis skrek det var alltså inte jag som var mamman men det värsta av allt. Jag sa inget. Inget! Gubbjävel. Han hade icket yppat ett ord om föräldern varit 1. född i Sverige 2. man. Jävla skit jag blir lika arg på min egen tystnad som på hans hjärnslöhet.
Solen lyser in i vårt köksfönster på morgonen. Och det är årsdagen av Anna Lindhs död. Precis lika tragiskt som det andra 11 september som diskuteras på internet i dag. Ett 11 september som hade 3 000 fler såna tragiska öden. Men vart och ett för sig precis lika tragiska.
Man kan lyssna på en intressant dokumentär från P3 dokumentär. Mordet på Anna Lindh. Som kan ge mer förståelse över hur fel det kan bli. Och att onda handlingar sällan beror på ren och skär. Ondska.
Jamen seriöst. Hur länge ska det hålla på? Ha-begäret efter nya kläder det är som att inget i min garderob. Vare sig passar eller duger.
Jag skulle vilja ha denna från Gina Tricot. Inte ens bara i det behärskade antalet av en färg nej nej. Jag vill naturligtvis helst ha båda. Eller kanske mest den svarta? Fast den ljusrosa är så himla fin den också.
Försöker intala mig att jag inte alls vill ha den. Men när jag sen ser den på olikabloggar. Är det svårt att glömma hur otroligt fin den är GE MIG DEN. Snälla och tack?
Hej. Jag har tappat min fina blå rosett. I förrgår tappade jag den jag hade den på en blå kappa och kanske tappade jag den för att jag var tvungen att lyfta upp Torsten ur vagnen hela tiden.
Det är så synd att jag tappade den jag gillar den verkligen. Och jag blir skitarg när jag tappar saker. Just för att det händer mig så sällan och för att jag. Kanske rätt egennyttigt tänker: Vad tusan ska någon ANNAN hitta mina fina saker och få äga dem nu? Det går jag bara inte med på. Jag är ohälsosamt fäst vid materiella ting kanske men det skiter jag i. Jag gillar mina materiella ting.
Och innan sommaren förlorade jag mina vackra vita handskar. Som var så bra i storlek så vackra i utformningen och hade så bekväma. Och tjusiga. Höga skaft.
Magnus på Spegeln. Har så många fina väskor man skulle kunna göra ett långt reportage om dem. Här är den senaste jag fotat.
Jag gillar exempelvis. Hur fint man justerar längden på handtagen. Ett spänne på vardera sida.
Och i dag är ett roligt datum jag var naturligtvis tvungen. Att publicera ett inlägg 09:09 jag och min lillebror brukar ofta påpeka. När det är roliga sifferkombinationer. På klockan på bankuttag på köpesummor exempelvis.
1. Umeås kulturchef är nästsnyggaste kulturchefen i landet (snyggast är så klart min mamma). 2. Snygga kläder. 3. Roligt att det är så Kraftwerkigt. 4. Hurra Umeå blev kulturhuvudstad 2014! 5. Ursäkta den ytliga rangordningen jag försöker hålla det till en modeblogg i första hand (eller?). 6. Bild från vk.se's webb-tv. 7. Ps. Jag jobbade med honom eller iaf på samma ställe som honom i Umeå han var trevlig hans fru likaså.
Annika tipsade mig om ett isländskt skomärke. Kron heter det och det representerar väl precis allt. Som inte passar mig just nu. Pris klackar och. Nej det var nog bara pris och klackar.
En bra grej med det här att magen fortfarande är kvar. Det är i alla fall att jag kan sätta Torsten på den. Och mkt smidigt avlasta armarna lite.
När jag matar honom placerar jag honom utanpå hans förra hem. Och vips så kommer han så praktiskt lite högre upp och jag. Slipper överanstränga arm- och nackmusklerna för det har jag minsann märkt. Är mkt lätt att göra som småbarnsförälder.
I går köpte jag nya skor. Jag behövde ett par bekväma höstskor det där med bekvämlighet på fötterna. Har blivit så mkt mer viktigt nu än innan Torsten skulle bli till.
Jag köpte de här. Och sneglade lite på de här. Men dem var det bara jag från fotknölarna och uppåt som ville ha. Själva fötterna satte ner foten och sa: Get over it och ge mig Ecco-skorna.
De övre; skapligt dyra från Ecco. De nedre: lagom dyra från Scorett.
Nu tänkte jag gå ut i dessa kläder. Det kommer jag bittert att ångra.
Inte för att blusen är så hemskt skrynklig. Jag hittade den längst in i garderoben. Ihoptryckt bakom andra tjusiga (och för små) plagg.
Utan för att den är plisserad och i och med det mkt bra på att. Samla värmen. Som jag inte direkt lider brist av det kommer att vara en batikblus innan dagen är över.
Förresten mötte jag en person för någon dag sedan. Som jag även mötte i våras när jag var ganska gravid. Då: ingenting. Nu: "Jag ser att du är i välsignat tillstånd." Alltså, det är okej nu när jag kan säga nej men jag födde för bara tre veckor sedan. Men sen. Om ett halvår eller jag vet inte var gränsen går. Men sen vill man ju faktiskt inte höra sånt. När man inte längre är det menar jag.
På onsdag. Alltså 090909. Har Gallerian Nian i Gävle en festivaldag och är man barn kan man få glass och ballonger. Och är man vuxen kan man titta på modevisning.