Så till slut gav jag upp.
Jakten på den perfekta nyansen och köpte istället.
Orange.
Tusen år efter alla andra kommer denna höst vara vigd.
Åt orangea naglar.
Orange är himla fint jag väntar ändå fortfarande på.
Upptäckten av det perfekta som jag egentligen vill ha.
Som är lite mer av en rosa variant av orange.
Precis som mitt favoritläppstift från Face (kanske att självaste Face har den men när ska jag förbi ett sånt?).
Även om det ser lite mindre neonigt ut på bilden.
Och mest bara fisrosa.
I går åt jag lunch på Max.
Det var ungefär det mest födelsedagslyxiga som genomfördes.
7 kommentarer:
Grattis i efterhand ... men orange, nej; har man varit med 70-talet då orkar men inte en gång till...
tack tack!
jag var bara med om 70-talets två sista år.
så jag kanske inte kan säga något om 70-talet.
men orange i lagom dos, joho tacka för det säger jag.
älskar orange och började i 1:a klass på sjuttiotalet, så jag fick tydligen ingen överdos då (och hemma hade vi ett helt rum tapetserat i oranga medaljongtapeter!!).
Orange smakar apelsin, sommar och krispig höst på samma gång.
Orange är prassellöv och den lite jordiga doften som endast hösten bjuder på.
Orange är också solvärme mot huden och värme i hjärtat.
/annika
Jag köpte ett orange-rosa-rött kan man kanske kalla det, nagelack från Mavala nr 72 (nice)... MYCKET fint!
Det blev ett riktigt favvo!
Tänkte precis tipsa om Nice från mavala, men jag såg att Lina redan hunnit före. Men du ser, två kan ju inte ha fel? Det är ett superfint nagellack, värsta favoriten.
Och grattis i efterskott!
Inte riktigt lika snyggt som grönt då, men snyggt ;-)
Orangenaglar är fint, jag har inte hittat något billigt orange nagellack ännu, men tror jag såg ett för en femtiolapp på åhlens, vad har du för märke på ditt?
orangeläppar är fint.
kram
Skicka en kommentar