2009/03/17

Om blått och par.



Vissa dagar.
Klär man sig så lika att de matchande träningsoverallerna.
Inte känns så långt borta helt plötsligt.


Jag i en klänning från H&M och en blus från Kupan.
Min käraste i tröja från H&M med tryck av mig på mig och byxor köpta på Flott i Umeå.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Alla bilder i den här bloggen är så vackra! Jag älskar de här blå nyanserna och ljuset som filtreras genom gardinerna. Att huvudena är bortklippta ger också bilden en poetisk kvalitet, höjer den från något privat till något mer allmängiltigt. Jag tänker "låna" bilden och ha den på mitt skrivbord ett tag, den är så inspirerande.

Anonym sa...

va fina ni är.
och tack för alla fina ord om sorg. det är bra konstigt att solen skiner så vackert trots att sorgen är så svart. men tur är väl det. kram

Joanna sa...

viktoria,
vilka ord!
tusen tack efter en sån komplimangsharang får man låna vad man vill!

alma,
tack.
och sorg är så märkligt så ord aldrig räcker till.
känslan går nog inte beskriva helt.
jag hoppas du har det så bra.

Anonym sa...

Vilken fin och kärleksfull bild!

underbart är blått

Joanna sa...

tack mallis!

jag tycker den ser lite rolig ut eftersom jag så krampaktigt håller tag i hans arm.
det ser lite ut som en kamp om man tittar noga.
lite som att jag påtvingar det mysiga, vilket jag faktiskt gjorde.
"lägg handen här så det ser kärleksfullt ut!"
så i sista minuten att man kan ana rörelseoskärpa i händerna.

Fröknarna Flor sa...

vilken underbart vacker bild. ni är så fina tillsammans.