När vi äntligen fått vårt barn.
När jag äntligen fött det.
Då måste min käraste skriva på papper där han erkänner att han är far till barnet.
Före erkännandet ska den som tar emot det klargöra för mannen innebörden av ett erkännande.
Det kan som för min systers man (då sambo) gå till så här: ”Är du riktigt säker på att du vet vad du ger dig in på?”
Som en sista chans att slippa, att ta sig ur den elaka kvinnans hemska klor som hon försökt borra djupare genom att gå i nio månader och må dåligt, ha värk i ryggen få bäckenbotten uppluckrad brösten ömma och slutligen ha värkar krysta klippas upp vänta på efterbörden bli ihopsydd osv.
För det är såna vi är, vi ogifta kvinnor: vi gör ALLT för att snärja en man.
2 § (16.5.1980/351)
Konstaterande av faderskap på grund av äktenskap
Då barn är fött under äktenskap, är äkta mannen barnets fader. Har äktenskapet på grund av mannens död upplösts före barnets födelse, är äkta mannen barnets fader, då barnet är fött vid sådan tid efter äktenskapets upplösning, att det kan ha blivit avlat under äktenskapet. Har modern före barnets födelse ingått nytt äktenskap, är den senare maken dock fader till barnet.
För det vet vi ju alla.
Att inom äktenskap förekommer aldrig andra sexpartners.
Aldrig någonsin att en kvinna som är gift skulle få för sig att ha samlag med någon annan än sin ljuva make.
Därför krävs inget erkännande alls av den äkta mannen, inte ens om han varit bortrest i tretton månader och kommer hem till ett nyfött barn?
Om faderskapserkännandet sker först när barnet blivit äldre.
Då får barnet dessutom det ärofulla valet att använda sig av faderns efternamn.
Mkt vänligt må jag säga.
Jag upprörs mer över den här ordningen än vad min käraste gör.
Kanske är det för att jag är kvinnan.
För att det från lagens sida känns som att ”jag måste hitta en far till mitt barn”.
Ty jag är ju så fasligt syndig.
9 kommentarer:
Bara för att vara lite besvärlig kan man faktiskt propsa på att göra det där före födelsen.
Det kanske är ett slagt långt och mycket invecklat skämt?
helt sinnessjukt att det går till så här i Sverige som stoltserar med att vara ett ganska modernt land.
En vän till oss fick bekräfta flera gånger hos skattemyndigheten att det var hans barn. - Är du verkligen säker? löd den sista frågan, då blev han förbannad...
Konstiga knas regler!
Det är ju nedlåtande mot båda.
Omodernt och onödigt krångel.
sv: Tack, det var just de detaljerna som jag föll för.
Kram
Jag blir alldeles paff!! Är det så här det går till? I vårt moderna samhälle får snart homosexuella gifta sig i kyrkan, men på det här området råder minsann medeltiden. Dags att ställa sig upp på barrikaderna?
haha i know. det är sinnesjukt. när jag och min kille nyss fått våran lilla solstråle var vi för att skriva på den där skiten. och mannen som satt framför oss, bakom det tomma skrivbordet frågade mig rakt upp och ner: har du knullat (han använde ordet knulla!!) med någon annan än Mr A. under det senaste året? jag trodde jag skulle falla bakåt i stolen! men min fina karl tog min hand, och sa till den hemska mannen att "vi kommer tillbaka på måndag och skriver på det här förnedringspappret men sitter du bakom det där jävla skrivbordet så anmäler jag er". sen traskade vi ut med raka ryggar och vickande rumpor.
Jag kan bara hålla med tidigare kommentarer.
När vi fick Ingrid så blev det ju att skriva på. Frågan "är du helt säker?" fick jag säkert 5 ggr.
"Vet du verkligen vad du skriver på?" var en annan favoritfråga.
"Nej, den här gången du frågar blir jag jävulskt osäker, kan man få extra betänketid?" hade jag lust att svara.
Pinsamt föråldrat system.
När vi fick Arvid så var vi som tur var gifta så vi slapp förnedras igen.
Är det förresten ingen som har tipsat SVT, här har man ju en gjuten story till nästa dokusåpa.
carin,
tack för tipset!
jag ska lätt vara besvärlig.
woa,
det är möjligt, jag kan tänka mig att de har precis så där dålig humor.
anonym,
det är helt sjukt.
i de fall där det råder en hel del tvivel om vem som är fadern kanske de måste fråga en hel del.
det kanske är något väldigt byråkratiskt viktigt med att få rätt biologiska far till barnet på en gång som jag inte förstår mig på.
vilket jag ändå inte förstår med tanke på det där om kvinnan gifter om sig med en man när hon är gravid med en annan, då är det den nya äkta maken som blir far.
men att par som är sambos, som fått ett planerat (eller oplanerat för den delen) barn och är lyckliga nyblivna föräldrar och bara vill skriva på papperna för att pappan så gärna så snabbt som möjligt vill ha det skriftligt att han är fadern, att dessa sak behöva stå ut med frågor som "är du helt säker?", det förstår jag bara inte.
vad är det som skulle göra en man MER säker efter en sådan fråga? vad är det som skulle få honom att tänka efter en gång extra om han nu av någon anledning skulle tvivla på att skriva på?
frågan gör ju inget annat än förnedrar.
mallis,
verkligen nedlåtande och omodernt.
ingrid,
visst är det konstigt!
jag förstår att man på något sätt måste ha på papper vem som är fadern, eftersom det inte är lika uppenbart som vem som är modern.
men att göra en skillnad mellan gifta och ogifta, och dessutom genom sådana där frågor som jag hör från olika skräckexempel.
det börjar nog lukta barrikaddags ja.
tilda,
vilken inkompetent människa!
vad härligt att höra att din kille agerade som han gjorde, jag känner det nästan som att jag personligen fick lite upprättelse tack vare hans reaktion.
men mannen! jag kan inte smälta det.
ni borde fan i mig ha anmält honom ändå.
staffan,
det är ju det jag tänker; att många nog gifter sig för att slippa det där.
inte enbart för det, säkert har man gått och tänkt på giftermål innan men att det här blir den utlösande faktorn.
det borde verkligen göras en granskning i området.
Fantastiskt inlägg Joanna! Varför blir jag inte förvånad av den där paragrafen för? Det måste nog absolut vara så att vi är enormt syndiga varelser som lockar männen in i sådant fördärv...
Hoppas att du och magen mår fint!
Skicka en kommentar