2010/09/22

Om mina sidor.


Jag ska sitta på samma plats när jag åker tunnelbana.
Varje gång.
Sista vagnen första dörren, platsen med ryggen mot väggen på den vänstra sidan i tågets färdriktning.
(När jag åker på vardagarna till jobbet är det jag och två män som vill sitta på samma ställe.
Vi hatar varandra.)

När jag är sugen på pizza vill jag ha Hawaii och när jag är sugen på hamburgare.
Vill jag ha Maxmål.
Jag gillar kombinationen chips och choklad men det måste vara OLWs Dill och gräslök tillsammans med Marabous Schweizernöt.
(Fast jag har blivit lite mer förlåtande på den punkten det går lika bra med Pringles Cheese and onion tillsammans med Always alt. mintkrokant.)

Jag har väldigt svårt för att sitta på någon annan plats i soffan än hörnplatsen.
Som har den största kudden och en mjuk fäll över sittdynorna.
Det är nästan så att jag ser det som "min" plats.
Trots att vi är tre vuxna som bor här.

Jag stressar upp mig något oerhört när jag reser.
Engagerar mig för mkt i andras ensak.
Sättet de köar på eller att någon inte hjälper en annan med något det kan vara vad som helst.
Jag tittar bryr mig stör mig.
Vill gärna styra upp några gånger gör jag även det.
Pekar med hela handen och låter som någon slags reseledare.

Sen är jag väldigt väldigt bra.
På att tänka negativt.
Kommer ett glädjande besked tror jag inte på det.
Som i dag när jag fick ett fint erbjudande.
Då tänkte jag så klart att de måste misstagit sig att de inte kan ha menat mig.
Alternativt att de drev med mig.

Alltså det är inte lätt att vara jag.
Det kan inte vara lätt att leva med mig heller.

5 kommentarer:

Ulrika sa...

Haha! Du, allt det där känner jag igen mig i!

Unknown sa...

Jag känner igen mig i mycket av det du har beskrivit. Jag tänker att det kanske beror på att man är vanemänniska som blir så inrutad med sig själv. Jag brukar i alla fall träna mig på att byta och göra motsatt val mot det jag brukar göra. Det har jag upptäckt att det berikar min värld mycket mer än vad jag föreställer mig.Som att sitta längst bak i bussen istället för längst fram :)

Joanna sa...

ulrika,
hehe.

mia b,
det har du verkligen rätt i.
att man ibland ska prova annat.
det var till exempel så jag upptäckte att kombinationen pringles/mintkrokant också funkade, haha.

när det gäller platsen jag vill sitta på i tunnelbanan så är det mest för att den känns lugnast.
man slipper ha folk som kliver på och av på båda sidor om en, och eftersom det bara är tre säten där blir det inte lika trångt, för den som sitter mittemot på sätet som är ensamt sitter ofta lite på sidan, och då blir det mer plats för benen.
mina ben.

jag ska välja något jag inte brukar välja i dag.
om jag går och fikar.

A och A sa...

Kom igen katten. Du svänger ju!

Joanna sa...

agnes,
jamen visst.
jag är underbar!