Bilderna är gamla, det har blivit (tillfällig?) vår nu.)
Det är jobbigt för honom nu.
Att bli storebror.
Dagarna är ett långt band av nej och gör inte så och slå inte Kaj och helst inte med fjärrkontrollen.
Men jag känner att det är hans kamp.
Hans känslor.
I allt jag har skrivit om så märker jag att gränsen går här.
Jag låter honom få ha den för sig själv, med oss.
Det räcker med att konstatera att det måste vara omtumlande för det första barnet att få ett syskon.
Att man helt plötsligt är fler som behöver föräldrarnas tid och uppmärksamhet.
Det går över.
Allt nytt skakar om, det är nödvändigt att rucka upp för att kunna göra plats för det nya.
Sen blir det lugna gatan igen.
9 kommentarer:
Ja precis! Det går över. Skönt att höra att du/ni tar det så lugnt. Det är nog det enda man kan göra.
Hej du fina!
Jag är så kass på att kommentera, att jag idag bestämt mig för att knacka på hos mina favoriter även om jag inte har nåt "vettigt" att säga.
Så hej, jag läser dig och tycker om dig, så mycket!
Att få syskon kan vara spretigt, ibland kommer spretet direkt, ibland ett halvår senare.
Ta det lugnt, det går över som du skriver.
Men samtidigt tänker jag, att det är viktigt med både tuffa gränser på sånt som verkligen gäller.
Och extra mycket lovebombning på samma gång.
Det där har du redan koll på, jag vet jag vet.
Min lilla barnaskara tycks ha mått bra av lite extra egentid samt även att få vara tydligt delaktig.
Min sexåring får vara med och natta J en dag i veckan även om det tar dubbelt så lång tid.
Hon älskar det och jag bjussar lätt svettig men nöjd efteråt...
Min varmaste kram, snart har du vår och kan knata runt i solen <3
Hej, ville bara skriva hur jag sjöälv upplevde det första tiden när lillebror kommit. Jag satte upp ribban för högt och var så väldigt mkt på min vakt av rädsla för att storebror skulle göra lillebror illa. Skrek och gormade vid några tillfället och detta får jag idag otroligt dåligt samvete för. Att jag var så hård i början, när ribban inte riktigt hade hamnat rätt (menar nu inte att detta skulle gälle dej/er, det var bara min upplevelse). Ta hand om er!
Det var en tänkvärd text om syskonskap, men jag tänker hålla mig till det ytliga: var köper du dina turbaner? Antar att det är 2-hand, men om du vet nånstans där man kan köpa nya skulle jag bli glad om du ville viska det i mitt öra!
josefine,
det går över, men ibland känns det som hundra år.
exempelvis som trotsen, nattskräck, dagar som startar kl 04 (enligt barnet), annat i barnens olika faser som man när de passerat glömmer ens fanns typ på tre veckor.
en fördel med den uttömmande tröttheten är iaf att man blir lite lugnare med saker och ting.
man orkar helt enkelt inte hetsa upp sig.
inte bara för att man är en cool människa, utan för att man är så jävla trött.
lotta,
fina du jag förstår precis!
tack för ditt hej (sedan jag började läsa bloggar på min telefon har jag slutat kommentera lika ofta, det tar sån tid att skriva).
din erfarenhet av barn väger jag tungt.
lovebombning får man inte glömma, jag hade en sån senast i helgen, han behövde sin mamma lite extra då, den äldre.
att de får vara med och hjälpa är en bra grej.
vi gör det, men jag tänkte aldrig i förväg att det var en bra sak, men det är klart att det är.
kram till dig, kram till våren!
jenny,
tack för att du delar med dig.
jag tror också att vi hade en hög ribba. gärna också för att torsten är så bra påa tt prata och vi då automatiskt tänker att han är äldre även i förståndet, att han skulle gå att resonera med bara för att han uttrycker sig så bra.
skriket och gormet får man nog alltid dåligt samvete för.
men man får komma ihåg att barnen nog ändå inte minns så mkt av det, det lever i nuet och iaf när de är yngre hänger de där bråken inte kvar lika mkt.
inte alla iaf.
spunnet socker,
på den här bloggen får man med fördel hålla sig till det ytliga!
turbanen är second hand, och jag önskar att jag hade fler i olika färger.
jag har sett liknande på beyond retro, det är det enda tips jag har.
Hej. När vår lilla var tre månader skrämde hon storebror första gången, med sin röst och sitt humör. Det var den första glimten av de balans (eller mer harmoniska obalans) som så småningom uppstår. Nu är den stora 3,5 och den lilla 2, fortfarande tusen kärleksfulla konflikter per dag. Syskon är något väldigt fint att ge sina barn!
Hej och heja dig,
från Rymdis.
Kärlek är väl alltid bra i överflöd- men gränser är faktiskt bra de med.
Små bebisar är ganska robusta men på en del ställen ömtåliga.Det kan ju inte ett nyblivet storasyskon veta. Tycker inte man ska ha dåligt samvete för att man sätter gränser eller försöker lära sina barn saker-sålänge man gör det med deras bästa i åtanke.
Det är ju i grund och botten med kärlek man säger till.
. Det är nu den där innerliga hatkärleken med de allra bästa intentioner ska växa emellan syskonen. Man vill så väl, och man älskar så mycket både mamma pappa och nya lillasyskonet. Men ibland blir det ju lite fel och galet. Man lär sig att förstå mer om kärlek faktiskt och att det räcker till alla, en visdom som ju aldrig är fel..
Hälsar jag som storasyster. En titel jag fick när jag fyllde 4 år och fortfarande nu när jag fyller 36 lär mig att hantera.Men aldrig skulle vilja vara utan. Jag vet inte vem jag skulle vara eller vad jag skulle göra utan min lillasyster.
Åh snygg turban! :) fint med broschen också, trés chic!e
Min 3-åring blev helt förändrad när hon fick en lillasyster till 3-årsdagen. Jag kände liksom inte igen henne, och kände mig helt otillräcklig. Sedan kom jag på att hon var rädd för att bli utbytt, och vi började prata så mycket om det, och sedan fick hon vara arg och bebis och tjurig och förbannad om vartannat... Och nu, 4 månader senare: Harmoni. Fast hon gärna ritar lite på lillasyster med tuschpennor när vi inte ser.
Nej borde utrotas. Nej är en röd flagga. Nej väcker trots och ilska.
Bryt. Tänk om. Kommunicera... JA!
Tänk på hur negg man låter med NEJ och hur det påverkar dig..."Spring inte!" byts ut mot "Jag vill att du går"
Var konkret. Ta ur hårda föremål ur händerna sätt i nalle " Ja, låt Nalle pussa lillebror..."
Hoppas att du inte tar illa upp av mina tips. Vill bara väl.
Skicka en kommentar