För kort.
Alltid för kort.
Helgerna hur långa de än må vara så är de alltid för korta.
Min mammas besök hur långa de än må vara är alltid alltid.
Alltid.
För korta.
En humla höll på att flyga upp.
Under min klänning när jag skulle föreviga.
De fina ärmarna och den vackra färgen.
Torstens smågnäll förklaras av att ytterligare en tand letat sig fram.
Och jag drömmer om allt från eget hus till plättar med hallonsylt på.
Klänning Beyond Retro,
broscher H&M Sonia Rykiel, en från antikbutik i Gamla stan, och en från Noa Noa.
5 kommentarer:
tröjbroschen! Fan, varför missade jag den när sammarbetet var i butik?!
Fint! Jag har också en tröjbrosch! Äldskar den lilla teakbrickan till!
Vilket underbart bildsinne du har. Kan inte beskriva riktigt med ord, men det gör så gott för själen.
Hälsn Sonja född fri från Gävle
Jaså du har fått dig en sådan där Ittalaburk!
kajsa,
ja det var för synd att du missade.
den är fin, jag känner mig nöjd.
amanda,
härligt!
våra garderober är tydligen kopior?
teakbrickan är underdelen av en sån där fin ittalaburk.
sonja,
vad glädjande för mig att höra att du tycker det.
då blir det ännu roligare att fortsätta.
kata,
nej nej inte fått jag har köpt till mig själv.
och nästa gång köper jag en stor.
Skicka en kommentar