Ibland, eller egentligen rätt ofta, oroar jag mig.
För att stången i klädkammaren ska gå av.
Den är i trä.
Varför?
Varför trä frågar jag!
Ge mig en järnstång, ge mig något som håller.
Varje gång jag är där.
Det är inte så ofta just nu.
Det mesta hänger på dörrar för det är alldeles för trångt i klädkammaren.
Men när jag väl är det.
Då svajar stången.
Oroväckande.
Mkt oroväckande säger jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar