2012/02/09

Om att rymmas.




Här hemma finns det nu två stycken karmstolar.
Som jag inte alls får plats i längre.
Obs obs det är inte ens särskilt snäva karmstolar!

Det är helt fantastiskt egentligen, hur kroppen förändras av detta tillstånd.
Förra gången trodde jag så klart lite naivt att det mest var magen som skulle expandera.
Blev helt paff när jag märkte att även bröstkorgen gjorde det.
Och fötterna! (Fast då mest av vätska.)

Jag mätte min mage förra veckan.
Bara för att det är roligt sen att ha i centimeter hur stort omfång det egentligen var.
Då när man inte kan tro att man var särskilt stor, för att det var så länge sedan och man glömmer och minns inte rätt och har nog mest bara svårt att fatta hur stor en mage faktiskt kan vara.

Då mätte jag iaf även höfterna.
Måtten var exakt lika, på minsta centimeter, och jag tappade hakan och tänkte att det var ju inte så konstigt då.
När jag misstog ett linne för mina trosor.
Och linnet inte ens var särskilt litet.
141 cm. Wow. Oj.

5 kommentarer:

Anna Eleonor sa...

Jag som inte har varit gravid och därför har noll koll...undrar då. Är det därför kroppen får foglossning? För att höftvidden ska bli så mycket större? Och om jag är oförskämd med min fråga får du radera den och sortera den i kategorin "klantarselfråga".

Joanna sa...

haha anna eleonor, inte ska du oroa dig över eventuella klantarselfrågor.
den där var långt ifrån en sådan.

men du tänker rätt, foglossning får man för att bäckenet ska kunna bli rörligare och vidga sig under förlossningen.
alla har foglossning eftersom alla också har hormonet relaxin i kroppen när de är gravida (det är iaf den mest troliga förklaringen, för hör och häpna: det har inte gjorts SÅ mkt forskning kring foglossning att man med säkerhet kan säga).

däremot har långt ifrån alla besvär av foglossningen.
endel känner inte ens av den, och de allra flesta känner den som ett problem först under de allra sista veckorna av graviditeten.

det vanligaste är att man känner av smärta i korsryggen, man kan även känna av det i blygdbenet och lite mer ovanligt (ja, så klart bland annat jag) har problem både fram och bak.

sjukgymnasten jag var hos den här gången hade specialiserat sig på just foglossning, och hon berättade att de som fick så stora besvär som jag.
dvs svårt att gå redan innan vecka 10.
smärta redan i vecka 4.
det är de som är överrörliga, och är det något jag gått hos sjukgymnast för sedan jag var typ nio år, så är det för min överrörlighet.

men bara för att man har mkt foglossning betyder ju inte det per automatik att man har en superenkel förlossning.
precis som att avsaknaden av foglossningsproblem (eller att man har väldigt smala höfter) inte betyder att man kommer att få ligga och pressa i timmar.

och till sist så har mitt ofantliga höftomfång väldigt mkt med gener att göra, även om det nu ökats på en hel del pga hormoner samt graviditetskilon.

Anna sa...

Jag gick från stl 36 till 46 på 9 månader. Det var som att dra på sig en tung köttoverall... Och visst är det fantastiskt hur man transformeras. Lilla spinkiga jag har nu pressat fram tre bebisar totalt à 4 kg st.

Joanna sa...

anna,
det är en rätt rejäl storleksresa!
jag gick upp 40 kg exakt förra gången, så på slutet vet jag inte storlekarna det handlade mest om så stor klänning som möjligt och sedan stretcha den till max.

men storleken på bäbisen har ju heller inget med mamman att göra.
inte slaviskt iaf.
det är fantastiskt att din lilla spinkiga kropp fött fram 4-kilos-gullungar, medan min vaggande hydda som bar på en mage som alla, precis ALLA, var tvungen att tappa hakan för och säga att den är ju så stooooor, ändå födde ett barn på dryga tre kg.

heja oss!

Anna sa...

Ja, Heja oss!

Skall bli spännande att se vem som gömmer sig i din mage :-)

Anna

... som åter är en 36a men saknar sina valformer...