I Gävle fanns ett fik.
Det låg i en gammal biografs foajé.
Fiket hade goda smörgåsar bakverk och luncher.
Och gjorde godaste kaffet i stan ägaren blev en god vän.
Han och några till.
Jag fikade där innan jag mötte min käraste en gång såg jag honom där och mitt hjärta stannade.
Samtidigt som det rusade fortare än aldrig förr.
Jag fikade under hela min graviditet där och när Torsten var bara fyra dagar gammal.
Tog vi vår första promenad och vi gick dit.
Sen flyttade vi och fiket stängde och det är så många eftermiddagars sena fredagsfikan.
Med Klick och Fredag som hänger sig kvar i mitt minne.
Kaffe och kokostosca och sedan hem för öl och festpiff.
Han öppnade ett nytt fik (tack och lov vi fikar där så fort vi är i Gävle).
Och de två porslinsfigurinerna alldeles till vänster i bild.
Är bland de finaste jag vet.
3 kommentarer:
men åh har han helt lämnat spegelns vackra lokal? lite sorgligt ändå. jag längtar lite till Gävle, men nu när inte ni är där skulle det inte vara samma sak.
ja han fick lov att flytta ut det var saker som skulle ändras.
men han har en lillasyster den heter sparven är och mkt fin.
Jag saknar också Spegeln. Glad så klart för Sparven, men för mig kommer det aldrig bli riktigt samma sak. Konstigt ändå hur man kan bli vän med mer än långa mannen bakom kassan. Hela stället är som en barndomsvän, som alltid kommer finnas med i minnena från ungdomen.
Skicka en kommentar