Om min väns färgstarka hem.

Nej okej jag kanske inte riktigt har lyckats fånga.
Färgprakten min väns hem bjuder på.
Men i övre bildens vänstra hörn skymtar köket.
Och färgen.
Och man får tro mig på rubrikens ord.

Det är en ovan fas i livet när alla börjar skaffa barn.
Helt plötsligt är festernas vin utbytta mot barnmat och flaskor.
Man sitter och tittar på varandras barn som leker med varandra och höjden av lycka en dag kan vara.
När barnen ger varandra en kram runt omkring i en ring.
Står vi vuxna och ler och säger ååh.

Det är som det alltid har varit med ååh:ande vuxenringar kring kramande barn.
Men att det är jag och mina vänner som plötsligt är ååh:arna.
Och inte kramarna.
Det förvånar mig varje dag som om det hände helt utan förvarning över en natt.