2011/09/18

Om alla dessa krönikor.

Råder det inte en hemsk inflation i krönikor?

Varje tidskrift ska ha en mer eller mindre känd person.
Eller någon av sina egna mer profilerade skribenter.
Som krönikör.

Det stora problemet i detta är väl att alla inte kan skriva krönika.
Och bara för att du skrivit en bok, eller flera till och med, eller varje dag skriver nyhetstexter till dagstidningar, så betyder inte det.
Att du kan skriva en krönika.

Ibland har de fattat formen.
Och att en krönika gärna avslutas med något slagkraftigt.
Men väldigt ofta hinner det aldrig riktigt hetta till, eller så hettar det för mkt på alldeles för kort tid så att det mest känns som parodi.

Krönikan har blivit som bloggen, många tänker att det är ju bara att göra.
Redaktionschefer som ser att det är populärt och känner att då måste även deras tidning hänga med.
Bara för att det existerar betyder det inte att det är bra.

3 kommentarer:

Esteterier sa...

Ja, en krönika kan man inte bara klottra ner hur som helst. Det är ju samma sak med bloggandet, man blir ju per automatik inte en bra bloggare bara för att man är en intressant person tyvärr. Språket, flödet och allt det där, är ju så himla viktigt.

TuvaMinnaLinn Vintage (a love story) sa...

Håller med, tror just bra krönikor är bland det svåraste att skriva faktiskt.
Har du tips på några som du läser mer el mindre regelbundet så är jag idel öra.

Joanna sa...

est,
precis.
intressant karaktär är inte alltid intressant i ord.

tuvaminna,
det är en väldigt speciell sorts skrivform.
när det är bra blir det så himla bra.
har tyvärr inga favoritkrönikor, läser högst sporadiskt nu för tiden, och det enda jag slås av då är att de just är dåliga.
att jag läser lite här och lite där och med långa mellanrum, jag kan ju missa de bra, men jag tycker det är konstigt att jag alltid lyckas pricka bara de dåliga.
därav min slutsats att det är inflation.