2011/09/28

Om Tens och brun klänning.




På jobbet säger kollegor ibland "vad fin du är, Joanna".
Det kan tyckas enkelt, men det värmer mig och glädjer mig, de säger det med en syster-faster-stämma som man aldrig kan få nog av.

I måndags använde jag kryckorna, i går tog jag istället Tens-apparaten.
Visst lever jag fortfarande på ett hopp av att det ska bli bättre.
Att det ska stanna upp lite.
Och nog känns det mindre smärtsamt i dag än till exempel i fredags.
Då min käraste var tvungen att hjälpa mig upp ur fåtöljen, lyfta mina ben när jag ville ha dem på en fotpall, och jag sov hela natten på mage för att det helt enkelt för att det inte fanns några andra alternativ.

Så om någon vecka ska jag inte ha lika ont längre.
Yes!

10 kommentarer:

Anna Hovskägg sa...

Tens är så himla bra! Det är den ända smärtlindring jag använt under mina förlossningar. Förutom andningen då. Och het dusch.

Med et lekent sinn / With a playful mind sa...

Gratulerer så mye med leilighet! Hurra!
Og god god bedring med bekkenløsningen, jeg hadde det helt foferdelig vondt da jeg og gikk gravid, og føler din smerte. Måtte du få det bedre snart.

Kjolen er nydelig, og du like så :) Jeg blir alltid så glad for å komme inn på besøk her hos deg. Liker bloggen din så godt!

Lillgull sa...

Jag tyckte också tens var grymt! Använde det tillomed på förlossningen.
Plågsammast med att vara gravid och a någon form av krämpa eller smärta är väl att sjukvården blir så otroligt hurtig och begränsad. Allt är liksom normalt och går över (fastän tre månader eller fem månader kan kännas som en evighet)

Kanske har du redan varit eller prövat, men babygruppen.se har speciell gravidmassage som var jätteskön! T ex sittande massage över ländrygg! Massage är så lyxigt och man slappnar av. Tror även att sådan här gravidsim i varm pool, den har jag dock aldrig provat.
Känns lite töntigt och futtigt att föreslå, men kunde inte hålla tyst nu när jag kom på det.

Lillgull sa...

Glömde skriva att du ser jättefin ut och klänningen är jättefin! Livet ser ut som på en annan av mina klänningar som jag älskar. Skulle du inte vilja ha den efter graviditeten, vet du nån som vill köpa den ;) Å de é ja de!

Anonym sa...

Du är verkligen så himla fin! Och din blogg är så himla fin. Är här inne och läser varje dag, och har gjort så länge. Är lite dålig på att kommentera bara. Ska verkligen bli spännande att få följa både flytt och det blivande livet som tvåbarnsförälder.

Tack för att du delar med dig!

/Sarah

Anonym sa...

Visst kan det bli bättre! Med våra första två barn led jag av foglossning som bara blev värre mot graviditetens slut. När jag så blev gravid med tredje barnet kom foglossningen både tidigare och intensivare, och jag tyckte att det kändes hopplöst "Om jag har så här ont i vecka 18 kommer jag inte att kunna röra mig efter vecka 30". Men så runt vecka 30 nånting så försvann all foglossning! Inte bara att den blev bättre - den försvann helt!

Så ända fram till dagen innan förlossningen cyklade (till omgivningens fasa!) och promenerade jag obehindrat, eller kanske inte obehindrat, men hindret bestod av en stor och tung mage, och inte av onda fogar.

Så med detta vill jag bara inge ytterligare lite hopp. Du har helt rätt, snart ska du inte ha lika ont längre!

/Anna i Luleå

Amanda sa...

Du är himla fin Joanna!

Amanda sa...

På så många sätt!

Joanna sa...

anna,
den är verkligen gudomlig.
använde den förra gången också, under öppningsskedet, tyckte inte den räckte till, ville ha mer styrka.
men till smärtan jag har nu funkar det helt okej.

med et lekent sinn,
tack tack tusen tack!
om du bara visste vad glad jag blir över att du kommer till min blogg.

hur länge sedan är det du var gravid? jag undrar om du fortfarande känner av foglossningen.

lillgull,
tack för tipsen!
jag går vattengympa på feelgood, i härligt varm bassäng, och vi får massage på jobbet varannan vecka.
inga tips är futtiga!
jag tackar och tar emot.

(ska ha dig i åtanke om jag ledsnar på klänningen.)


sarah,
tack så himla mkt!
jag blir väldigt glad av att höra att den uppskattas.
tack för att du läser!

anna,
det låter väldigt hoppfullt.
men helt otroligt – försvann helt?! kan knappt fatta att sånt är möjligt.

förra gången försökte folk trösta mig med att nästa graviditet inte alls behövde bli lika jobbig.
jag tänkte hela tiden "ni har fel", och så var det ju tyvärr.
men då hade jag också en så hemskt invalidiserande foglossning, men cyklade ändå.
sista gången jag cyklade var samma dag som förlossningen, var på väg att ta cykeln dit också men min käraste tyckte en taxi var bättre idé.
jag cyklade för att det inte fanns något bättre alternativ, det gjorde ju hemskt ont att kliva upp och stiga av, men hade jag inte cyklat hade jag inte tagit mig mer än ett kvarter hemifrån.

men jag hoppas att det blir bättre denna gång, eftersom jag har fler i min omgivning som gett mig tips om vad jag ska göra för att lindra det hela.
förra gången hade jag bara en viktbesatt barnmorska så det enda jag då gjorde var att vänta ut smärtan.

tack för hoppet!

Joanna sa...

tack fina fina amanda!