2010/08/14

Om myggnät och en glad pojke.




I Arvidsjaur hade vi en spetsgardin som myggnät.
Och Torsten tränade på att gå och var mkt nöjd över sina framsteg.

Samt klöste ögonen ur mig var och varannan dag jag tror det är.
Någon slags ömhetsbetygelse som går överstyr.
Men något måste vi ju göra för att få honom att förstå att det inte är okej.
Mamma vill ha sina ögon kvar Torsten.
Båda två.

Nu åker vi till Ikea med svägerskorna.
Tyg ljus och servetter.
Och min syster fyller år, hurra för henne!

Torstens t-shirt Moonkids,
byxor KappAhl
mössa Åhléns.

4 kommentarer:

Amanda sa...

Åh så fina bilder!

lisa sa...

underbara bilder!

Cicci sa...

Hej !

Jag tror att du känner en tjej som nästan är min släkting ( ingift) Ingrid Alsterlind Armini. Världen är liten. Ingrid är gift med min mans brorson. Vet inte om du känner henne väl, men jag och min lilla familj delar sommarhus med Ingrid & Pontus./ Cicci också Torstens (12 år) mamma.

Joanna sa...

amanda,
tack!

lisa,
nämen tack tack.

cicci,
haha vilket roligt sammanträffande!
när jag pluggade i umeå hörde ninni till den dagliga dosen vänner, vi umgicks jämt.
sen flyttade hon och jag flyttade också, och så blir det som det blir med tiden (det där med att den aldrig räcker till) och det var länge sedan jag träffade henne nu.
men jag anser henne ändå vara en av mina vänner och jag fick tårar i ögonen när jag hörde att deras lilla pojke kommit.
rödhårig och allt, så fint!