2011/09/15

Om vuxenlunch med mellanstadiesmak.




I dag åt vi lunch tillsammans.
Utan barnet, ja ni som har barn förstår ju lyxen i det.

Kunna sitta stilla tyst och lugnt och tugga sin mat tills man själv är nöjd.
Prata utan att bli avbruten, och bara behöva tänka på sina egna tuggor.

Maten däremot.
Smakade som något jag åt när jag gick mellanstadiet.
Jag har ett väldigt bra lukt- och smakminne, fler än vad som säkert är medvetna om det hänger upp minnen på lukten och smaken.

Hallon – äventyrsbrus och somrar i bilen på slingrande norgevägar och således även lite ruggiga husvagnar på stora främmande campingplatser med läskiga ungar som var sturska och pratade norska.
Knäckebrödsostmacka – stunden efter skolan när mamma och pappa inte hunnit hem än, det är höst ute.
Earl Grey – fika hos mormor efter orkesterrepet på onsdagar när jag gick på högstadiet.
After eight – besök under barndomen.
Ostkrokar – vår vorsteh Qilja som dog för säkert 10 år sedan.
Bara för att ge några exempel på smakminnen jag har.

4 kommentarer:

A sa...

Oj vad trist! Jag har ätit där flera gånger och gillat maten, har iofs främst ätit deras varma mackor och en sallad.

Joanna sa...

jag dömer aldrig ut ett ställe förrän jag testat det minst två gånger.
mat kan ju falla olika i smaken, kanske kommer jag att älska deras varma mackor och sallader.

VolangLinda sa...

åh. minnen av mat kan ju vara hur nostalgiskt som helst! tack för att du fick mig att tänka på det.

Lillgull sa...

Smakminnen är kanske inte så självklart, jag tror kanske att det är för att man inte tänker på smaksinnet särskilt ofta. Men det är klart man har det!