2008/06/17

Om en mansgris.

Hans Wiklund säger.
Att kvinnor som gillar Sex and the city är värd halva sin lön.
Nej, inte ens sin egen lön, utan halva männens lön (vilket är schysst för då blir mer pengar eftersom männen generellt sett har högre lön än kvinnor, så tack Hans).

– Brudar som gillar ”Sex and the city” bidrar till att kasta tillbaka jämlikhetssträvan hundra år tillbaka i tiden med de här löjliga Louis Vuitton prinsess-idealen.
Sa han bland annat i torsdags till radiokanalen Mix megapol.

Och när Aftonbladet vill ha en kommentar om den kommentaren säger han.
– Jag tycker att de ideal som torgförs i filmen, att det viktigaste är att ha en brasiliansk vaxning, en handväska från Louis Vuitton och hitta drömprinsen och gifta sig, är lite bakåtsträvande.
(Obs, du är gift själv, du vet det va? Med en kvinna som varit ett ansikte för "de där löjliga Louis Vuitton prinsess-idealen", du vet det va?)

Och att filmen förminskar kvinnans smak och kvinnan.
Och man borde gå och se Hulken istället.

Kära Hans Wiklund.
Jag tycker att de ideal som torgförs i Sex and the city.
Är bra för att de visar att kvinnor ska ta för sig.
Att kvinnor gärna har sex och absolut inte ska vara någon slags madonna.
Att det är okej att gifta sig men att vänner är minst lika viktigt.
På vilket sätt är uppskattningen av dessa ämnen bakåtsträvande?
Och jakten på den rätte, du menar väl ändå inte att män absolut inte bryr sig om att finna den stora kärleken?

Dessutom.
På vilket sätt är Hulken.
Med sina stora tysta och övermuskulösa mans-ideal.
Mindre bakåtsträvande och mindre dum?

Att se på Sex and the city är som att läsa chic lit och Vogue samtidigt.
Och på vilket sätt skulle en film fylld av vackra kläder och varma vänskapsband och kärlek förminska kvinnan och kvinnans smak?

Snarare är hela Hans Wiklunds kommentar om filmen en enda fet mansgrisförminskning av kvinnan och kvinnans smak.

Det enda jag håller med Wiklund om är att kvinnorna i Sex and the city är överbantade.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag håller med Wiklund i mycket. Jag tycker inte att Sex in the city visar en bra kvinnoideal. Jag kan motivera det så här - om man inte kan göra exakt samma serie fast med killar istället, utan att vara politiskt inkorrekt - då är det ojämlikt, oavsett från vilket håll.

Jag kan inte föreställa mig en serie där ett tjog killar går ut och knullar runt, gnäller över sina kroppsliga brister, knullar runt lite till - för att de "kan".

Skulle vara okej? Skulle vi tjejer tycka att ett sådant sätt att se på kvinnor vore okej? Som kött eller bara objekt? Oavsett vilken vänskapsrelation killarna hade till varandra?

Knappast! Det hade blivit ramaskri. Jag tycker inte relationerna i Sex in the city är sunda. De överidealiserar den mystiske mannen som är en skitstövel - men som alla faller för iallafall. Den får det att verka som att en kvinna som har ett framgångsrikt yrke, per definition måste bete sig som "män" gör. Som om det vore okej, för att män gör det. Jag tycker det är lika fel å båda hållen. Om folk hade mer respekt för sex skulle de flesta må bättre!

Hulken? På vilket sätt skulle det vara ett kasst ideal egentligen? Det är ju ändå om en superhjälte, inte om en "riktig" människa och det gör den knappast anspråk på att göra.

smuleliten.blogg.se

Joanna sa...

Förvisso.
Men i Sex and the city gnäller de inte onaturligt mkt över sina kroppsliga brister.
Under några avsnitt i serien tycker Amanda att det är jobbigt med alla sina mamma-kilon.
Men det gör nog rätt många, och det behöver inte vara osunt att erkänna detta faktum.
Dessutom gör de en bra poäng i det avsnitt som handlar om hennes mamma-kilon.
Och säger att hon är vacker och att det faktiskt inte spelar någon roll.

Jag tycker inte att man i Sex and the city ”knullar runt”.
De är singel (inte alla jämt, men alltid någon någongång, eller ja, förutom i slutet då).
Varför skulle de inte ha sex?
De har inte sex varenda dag och ständigt och jämt med såna de aldrig mött tidigare.
De har alla olika sexliv och den som har det oftast är kanske Samantha men varför inte?
Vid något tillfälle har både Samantha och Carrie sex när de är tillsammans med någon annan.
DET är i mina ögon att ”knulla runt” och i serien rycker de sannerligen inte på axlarna åt den handlingen.

Du får det att låta som att de i serien hela tiden behandlar killarna som en vara, en produkt som tillfredsställer dem.
De söker kärlek, finner den emellanåt, har pojkvänner, såras och sårar, gör fel och försöker lära sig att göra rätt.

Dessutom håller jag inte med dig om att serien på något sätt framställer det som att kvinnor med framgång inom yrket beter sig som män.
De är alla framgångsrika, och de representerar alla olika personligheter.
Samantha och Amanda är kanske de två karaktärer som beter sig mest som män, men varför måste det vara fel?
Det kan vara deras sätt att vara, alla kvinnor är inte mjuka och timida, somliga är ”som män”.
Det betyder däremot inte att man som kvinna försöker bete sig som en man, för att bli framgångsrik.

Det är klart att alla skulle må mkt bättre av att ha en sund inställning till sex.
Det man klagat mest över om den här serien är väl faktiskt att de har sex, en massa sex.
Men jag tycker att de har det på sina egna villkor, och det är sunt.
Jag kan inte dra mig till minne att de någon gång har sex enbart för att mannen vill det. (Eller partnern, Samantha har ju ett tag sex med sin flickvän.)

Hulken är fiktiv och det är även karaktärerna i Sex and the city.
Jag förstår din poäng med att de ska porträttera vanliga människor och att man bör se gränsen när det kommer till en övermänsklig karaktär som Hulken.
Men gör man alltid det? Gör små barn alltid det?
Jag läste en uppsats om små pojkars relation till superhjältars manlighet.
De tycker att hjälten är cool med sina muskler och att våldet är nödvändigt för att besegra de onda.
Och när en pojke får frågan om Stålmannen skulle lösa problem på samma sätt som Bamse svarar han att det nog inte skulle hända så ofta, eftersom bovarna inte skulle lyssna.
Ett synsätt vilket jag tycker är mkt dåligt att förmedla.
Så ja, Hulken är inte en särskilt bra förebild.
Och ideal hoppas jag sannerligen att han inte är, eftersom det borde innebära att han i sin gröna överdimensionerade muskelhet och ilska skulle vara fulländad och en norm att sträva efter.

men tack för din kommentar, det är bra och intressant att diskutera.

Anonym sa...

Jag sa inte att Hulken var ett ideal. Men jag anser inte att den filmen bidrar till lika mycket rubriker i stil med "bli som Hulken", "Hulkens snyggaste kläder" yadayada. Men det var ju i ofs inte min poäng heller. Min poäng är att tjejerna i Sex in the city har ovanligt mycket sex. Herregud. Det är bara att se avsnitten. Det mesta handlar om sex och väldigt mycket om hur coolt det är att vara singel och "prova på" saker. Jag tycker visst att killarna behandlas som sexobjekt. Det är så tjejerna pratar om dem, och det är så de framställs. De är (förutom några undantag) oerhört stilistiska. Arketypiska män helt enkelt - och varför det skulle vara okej att porträttera män på det sättet - det går över min horisont. Vad jag försökte föra fram var om en likartad serie med killar i huvudrollerna hade ansetts lika "okej" och frigjort? Om det hade varit killar som haft sex åt höger och vänster, varit otrogna (på vilket sätt tycker nu att serien visade att det INTE var okej att göra som Carrie gjorde?!!! Jag fick inte alls det intrycket) eller pratat om sina sexpartners på samma sätt som tjejerna i den här serien gör - hade serien blivit lika rosad och upphausad över att föra fram killars sexualitet? Eller hade den fått kritik för att vara nedlåtande mot tjejer?

Jag är väldigt övertygad om att en serie med män som beter sig som tjejerna i Sex in the city inte hade blivit väl emottagen. Jämlikhet handlar väl iallafall om att män och kvinnor ska behandlas lika? För att det tidigare varit norm att killar är hingstar som knullar runt - behöver det väl inte betyda något positivt om tjejer gör det - det är väl lika illa det? Och knulla runt - vad får jag det från? Vad sägs om titeln i sig själv...."Sex in the city"...det är ju rätt slående...

Näe...jag tycker Wiklund uttryckte sig korkat på vissa områden - men att påstå att Sex in the city förmedlar ett bra kvinnoideal tycker jag är makabert!

Det nedbantade kroppsidealet är väl bara en pytteliten del i det hela - men när en serie får så mycket uppmärksamhet för kläder, kropp och ytlighet - då spelar det rätt stor roll ändå! Tjejer blir inspirerade av såna här serier.

Hulken...om jag får fortsätta mala...handlar om en man som inte kan kontrollera sin ilska. Han gör allting för att bli av med sina aggressioner och att bli hulken, det är i sig inget positivt! Är inte det ett ideal? Men okej...jag ska inte snacka om Hulken, för jag tycker fortfarande att det är förbannat stor skillnad mellan en seriefigur som porträtteras på bio och en serie om "frigjorda kvinnor" som är väldigt väldigt ytliga!

Vem är Amanda? Jag blev lite konfunderad där....har jag missat något elementärt? Vem av tjejerna skulle det vara? Carrie, Samantha, Miranda och hm....Charlotte....känns som jag har missat något trots allt.

Smuleliten.blogg.se

Anonym sa...

P.s när jag säger "som män" så syftar jag givetvis på den allmäna bilden av manligt och kvinligt. Nämligen den att män behöver mer sex än kvinnor och har mer rätt att ta för sig av det. Jag hävdar dock att män och kvinnor har lika stor sexdrift! Dock tror jag inte att det är sunt att ge efter för sina lustar på det sättet som tjejerna i Sex in the city gör - eller på det sättet som män gjort i alla tider. Jag tror att sex utan kärlek och utan konsekvenstänkande är något som skadar mer än det är givande. Både män och kvinnor ska givetvis bejaka sin sexualitet - men med ansvar. En serie som applåderar kvinnor FÖR ATT dom har sex som män vanligtvis brukar ha - är en serie som försöker skapa jämlikhet på ett sätt som är konstlat. Det är typ som att "nu har män haft sex ansvarslöst sedan tidernas begynnelse - så nu jävlar är det kvinnornas tur" - oavsett om det är bra eller dåligt!!! Det är inte jämlikhet för mig. En kvinna som förnedrar en man är lika dålig som en man som förnedrar en kvinna.

Att se på det motsatta könet (eller samma kön för den delen) som objekt - är förnedrande. Och i den här serien ser de på män (väldigt ofta!!) som objekt. Här nobbas killar som inte är bra nog i sängen, eller är för små eller dittan med dattan. Visst finns det andra orsaker också, men det är STORT fokus på ytliga saker.

Jag låter som en moraltant. Det kanske jag är också. Men jag vill inte påstå att jag tycker att serier som Sex in the city ska läggas ner, eller något i den stilen - men jag tål inte när det påstås att de förmedlar ett bra ideal. Chiclits förmedlar heller sällan ett gott ideal. Lika lite som harleqinromaner. Men man kan ju se på det iallafall. Man kan tycka om det. Men man behöver inte påstå att det är något annat än vad det är. Sex in the city är knappast särskilt jämlikt. Och eftersom jämlikhet och feminism är samma sak för mig - så är serien heller inte feministisk.

Joanna sa...

Oj jag skrev fel.
Jag menade naturligtvis Miranda, men jag har alltid sagt fel och den här gången kom det fram även i skrift.
Och du undrade i slutet av din första kommentar varför Hulken inte skulle vara ett bra ideal.
Och därför tog jag upp det, varför jag tycker att han inte är ett bra ideal.

Jag tycker att serien visade att det inte var okej att vara otrogen eftersom båda karaktärerna mådde dåligt efteråt.
Eftersom Carries pojkvän inte kunde förlåta henne, eftersom hela deras förhållande tog slut mycket på grund av otroheten. Det tycker jag är att visa på att otrohet inte är ett konstruktivt beteende.
Visserligen brydde sig inte Smith så mkt om att Samantha var otrogen, men han verkade ju vara lite övernaturligt lugn och förstående.

Ja jag förstår att du får ”knulla runt” från seriens titel (som är Sex AND the city, det där och:et tycker jag gör en viss skillnad, sex in the city låter lite mer som att det handlar bara om att ha sex i stan, när det nu mer handlar om sex och om livet i en stad. Inte så stor skillnad kanske vissa tycker, men jag tycker att det är det och det kanske är den skillnaden som gör att jag gillar serien jag vet inte).
Jag försökte i alla fall bara förklara vad jag tycker är en skillnad mellan att ”knulla runt” och att ha ett sexliv som singel.
Du säger att de har ovanligt mkt sex, jag är övertygad om att det är fler som tycker det.
Men varför har de ovanligt mkt sex? Vad är normen? Kanske har de just så mkt sex som många kvinnor länge haft, bara att man aldrig tidigare i samma utsträckning talat öppet om det.
Att visa att även kvinnor har ett intensivt sexliv är inte nödvändigtvis att göra dem till män. Att låta dem bete sig ”som män alltid gjort” är kanske inte ett försök att få kvinnorna mer som männen utan snarare bara en ärlighet om hur kvinnor inte alla kvinnor men somliga kvinnor är.

Min syn på jämlikhet är precis densamma, att man ska behandlas lika. Och ja, förmodligen hade en liknande serie som handlat om män protesterats kring, men det har det ju redan gjorts om Sex and the city så då är det väl kanske lite jämställt ändå.
Det är ju inte så att hela serien togs emot med hull och hår av samtliga kritiker och åskådare och att alla hela tiden har hyllat den.
Upphausningen kring den nu. Det håller jag däremot med dig om är för mkt.

Att harlequinromaner skulle vara detsamma som chic lits kan jag inte hålla med om.
I harlequinromanerna är kvinnan väldigt ofta svag och låter sig svepas iväg av den stora mystiske mannen och det lyckliga slutet handlar säkert om att äntligen få gifta sig.
Jag vet i och för sig inte, jag har bara läst några harlequinromaner och det var när jag jobbade natt och fann dem i en skrivbordslåda.
Det jag minns från dem var att mannen, hennes räddare, tvättade hennes hår noga, gned in balsam och sköljde ur. ”Sedan repeterade han proceduren” haha exakt så stod det jag höll på att smälla av, som taget från baksidan av en balsamflaska.
Men i alla fall, chic lits handlar väl till stor del också om den ensamma kvinnan som drömmer om en räddare, men i dem tycker jag åtminstone att kvinnan framställs som självständig och självförsörjande.
Med andra ord, lite bättre än harlequinromaner.

Jag älskar inte allt med serien.
Jag tycker inte om avsnitten när Carrie är otrogen till exempel, de ger mig rent av ont i magen.
Jag ser den helt enkelt för att det, som jag sa, är lite som att läsa en chic lit och Vogue, en lagom förströelse där man kan se på fina kläder.
Jag är väl medveten om jämställdhet och genusfrågor och olikheter mellan bemötandet av könen en stor del av min frustration handlar om hur man ska komma ifrån detta i dagens samhälle jag måste bara få andas ibland och se en ytlig serie.

Joanna sa...

Och nu äntligen.
Med hjälp av en vän.
Kom jag på vad serien heter.
Entourage.

”t's got sex. It's got a city. But it's no "Sex and the City" — yet.”
Entourage är en serie om en New York-född skådespelare och hans kompisgäng från barndomen.
Den har till och med beskrivits som Sex and the city för män.
Där det handlar precis lika mkt om sex och ytligheter, av vad jag har förstått jag har inte sett den så ingående själv.
Skillnaden mellan serierna är att Carrie och hennes vänner (en av dem heter Miranda, inte Amanda, Joanna) är att de sökte bland alla ytligheter att finna den rätte, och ha en lyckad karriär och barn och giftermål (inte alla ville ha allt det, men det var de saker som gemensamt eftersträvades).
I Entourage däremot, vill kompisgänget med killar vara kändisar utan att egentligen behöva göra någonting, ha tillfälliga sexförbindelser med 20-åriga kalifornienbrudar och eftersträvar att ha dyra bilar och spela tevespel och ha stora plasma-teves.

Okej, det där sista kan man väl översätta till Sex and the citys skor och kläder, men om man ska prata om hur de har sex och att en liknande serie som handlar om killar skulle utlösa ramaski.
Då kan man ta Entourage som exempel.
Eftersom den inte orsakat några egentliga ramaskrin, som jag vet av.
Och inte alls är lika kritiserad som Sex and the city.
Än i alla fall.

Anonym sa...

Sen ska vi väl kanske inte glömma "Californication" heller. Som handlar om just detta. En man som knullar runt så mycket han bara hinner. Men egentligen mest av allt vill ha tillbaka sin x-fru. En serie väldigt lik SATC. Som porträterar manlig sexualitet. På precis det sätt anonym anser att det aldrig görs inom populärkulturen.