2010/12/21

(Dag 29) Om mina ambitioner.


Mina ambitioner har gjort mig trött.
Mina ambitioner har gjort att jag arbetat för mkt med för många saker i alldeles för lång tid.
Och med alldeles för höga krav.

Så trött i två år i sträck utan vila att jag nu till slut verkar ha gått sönder.

På tunnelbanan hem fick ett samtal om Sturebys framtida förtätning mig att brista i gråt.
Inte över själva förtätningen inte ens över Stureby eller vilken framtid området kan tänkas ha.
Utan bara för att jag då och där inte höll längre.
Jag tittade ut på världen och fick panik över att den fanns.

Sen gick jag på skakiga ben ut på perrongen trapporna uppför backen hissen upp i huset och ända fram till soffan.
Och la mig där.

Snart är det julafton och den långa lista av saker jag ville ha gjort till dess.
Har strukits och innehåller nu endast tre
- ligga ner
- krama Torsten
- äta maten dricka teet.

17 kommentarer:

Anna sa...

Bra lista. Kram på dig.

Amanda sa...

Åh, vet inte vad jag ska skriva så jag bara skriver något, jag tänker på dig, undrar hur du har det och hoppas du mår bra och att du får en väldigt fin jul!

Anna sa...

Ojoj. Vila tills du blir hel igen.

svenne/Ida sa...

å det räcker ju gott

Anonym sa...

Käraste du. Sänk kraven så orkar du leva med ett leende. Tills du kan det, njut av familjen. Kom ihåg att andas.

Johanna sa...

Ja, Joanna, din lista låter vettig. Gör på riktigt inget mer. Skit i allt. Gör BARA saker som får dig att må bra. Det är så förbannat jävla viktigt, rent ut sagt!

Vila vila vila! Du kommer märka när du orkar igen.
Världens största kram till dig!

Lisa sa...

krya på dig och vila nu ordentligt!

underbaraclara sa...

Fining, det låter klokt!

helen sa...

Jag skulle bli glad om du träffade en läkare när du orkar. man ska inte ha det sådär. man ska inte det.

Ms Stiffneck sa...

Ta hand om dig käraste.

Fröken Amina sa...

Det viktigaste är väl att du insett att det gått för långt och gör något åt det. Du stannar upp, värderar och reflekterar. Tycker det låter som en utmärkt plan med dina tre punkter. Jag tror att det är de som vågar gå sönder lite grand, lite då och då, som håller i längden. God jul och stor kram!!

med nål och tråd sa...

Och jag undrar, vad är det med tunnelbanan som gör en så känslig? Det är som att den manar till psykbryt och gråt, när man är svag och mottaglig.
Kurera dig med kramar i jul!

Anna sa...

en gång för någon månad sen grät jag på tunnelbanan. en tant mitt emot gav mig en näsduk. sen när hon skulle gå av så gav hon mig hela sitt näsdukspaket. jag grät ännu mer, men det värmde inombords.

Lisa P sa...

åh men kära du. hoppas att du kan hålla dig till din lilla lista och bara den.
många hårde kramar

Ulrika sa...

Ta det lugnt och strunta i alla andra måsten. Den är nog inte så lätt alla gånger men man brukar bli väldigt nöjd när man lyckas. Lyckas att ta det lugnt och vila. Kram!

Agnes sa...

Men du. Hoppas det känns bättre och att du haft en fin jul. Det är du värd. Kram!

Anna sa...

Åh. Ærlighet mot deg selv. Da har du kommet langt allerede!