2010/12/16

Om den svårfångade tiden.



Jag provar typsnitt till en form jag sätter.

Och märker efter ett tag att meningen jag valt är ytterst passande.
Nu skriker den mot mig varje gång jag öppnar dokumentet.

Jag hinner inte tiden är någonstans där jag inte är.
Jag vill göra allt och det är däri mitt största fel ligger.
Snart får jag magkatarr av det hela.

4 kommentarer:

amanda löwenberg sa...

Det är jobbigt när tiden inte räcker till.

Lisa sa...

det är sjukt jobbigt när tiden inte räcker.

Lotta sa...

Känner igen känslan från förr. Nuförtiden känner jag sällan så, eller rättare sagt: jag försöker att förhålla mig till tiden och alla projekt på ett annat vis. Dvs: det är bättre göra en sak i taget och göra det helhjärtat än flera saker halvhjärtat. Försöka gradera för sig själv vad som verkligen är viktigt att göra/mindre viktigt. Göra listor helt enkelt men inga MASTODONTlistor. Ja,ja det här är inget nytt under solen men det tål väl att upprepas. Jag önskar dig en massa julefrid och noll stress!

Ps. Tack för inredningstipset i förrförra blogginlägget bland kommentarerna. Ska följa mitt hjärta angående vardagsrummet och fläska på med guld och vinrött! Ds.

Julia sa...

Jag hade tappat bort dig lite. Men här är du ju. :) Ja, den där tiden. som inte alls räcker till och orken. Orken som tar slut. Jag lägger ner all stress och galenskap vid julen. Det blir jul ändå. Jo, jag ville fråga en sak. Dina gardiner svarta och vita från Ikea. Vad heter tyget? Det finns ju tusan inte kvar tror jag. Tänkte det skulle vara bra om man visste dess namn så man kan leta.

Hej!