Vi drack kaffe på balkongen och pratade om tomatplantorna.
Det ena ledde till det andra och helt plötsligt testade vi att göra vår egen hårinpackning.
Jag vet inte hur bra det fungerade.
Men torrt och frasigt.
Är i alla fall det sista våra hår är just nu.
Det här är ju ett väldigt intressant fenomen.
Nästan så att jag skulle vilja göra en djupare efterforskning i ämnet.
Varför har män inte tredelade kostymer i större utsträckning?
Det är ju så tjusigt.Som Royne till exempel.
Varför har män inte vardagskostymer i större utsträckning?
Det är ju så tjusigt.

1 st loppisrunda med vänner.
1 st lunch med vänner.
1 st antikvariatbesök med vänner.
1 st eftermiddagskaffe och ett vaniljhjärta.
Med vänner.
Helst så många vänner det går, vänner är bästa kryddan.
Först sken solen och sen kom åskan.
Och med den även regnet.
Det är mysigt att sitta på ett kafé och umgås medan regnet smattrar mot fönsterblecken.
Och det luktar så där väldigt gott av regn.
Jag fann även en underbar lampett som jag nu funderar på.
Om jag ska önska mig i 30-års-present.
Eller om jag ska stå fast vid min fickpengar-till-ljuvliga-Paris-resan-önskan.

Sommarens badmode
Här är den spännande saken.
Jag vet, man dör av nyfikenhet.
Nej?
Jag har i alla fall bejakat barnet i mig den här gången och lekt klippdocka.
Det var hur roligt som helst jag och mina syskon och min yngsta moster gjorde det jämt när vi var små.
På påsken när vi var i stugan uppe i fjällen.
Som inte har el så kvällarna var vikta åt mysiga sällskapsspel och pyssel och böcker.
I går fick vi hjärtligt besök.
Från Berlin.
Fast de hade varit uppe i Västerbottens inland och tar sig nu mot Berlin via vänner på vägen.
Det är härligt att träffa nära kära vänner.
Vänner man mår bara bra av och vars liv man fascineras av, vänner vars kunskaper och handlingar man är stolt över och gärna berättar för andra.
Personer som jag imponeras av och så sitter jag i en fåtölj och jag tror ordet måste bli "myser".
Jag myser av att få ta del av dem, de är en lisa för själen.
Jag har några såna vänner och det var så länge sedan jag hade dem alla geografiskt nära.
Så jag (nej, vi) gjorde storkok och bjöd på middag.
Notera min älsklings studsbollssamling.
Två saker jag inte bloggat om.
1. Sommarrean.
2. Modeveckan.
Nummer 1 pågår för fullt.
Nummer 2 börjar nästa vecka.
Så.
Nu har jag sagt det.
Så kan jag känna mig lite informativ också och inte bara självcentrerad med en massa bilder på mina kläder och mig själv migmigmig.
Ha en fin dag det ska jag!
Jag har blivit som en galning besatt av Modette.
Av hemsidan, av mitt konto där.
Av att lägga upp bilder i stildagboken och läsa bloggar där.
Av att titta på andras stildagböcker och kommentera vackra klädval.
Efter att ha haft ett konto där i ett år.
Varför helt plötsligt denna förhäxning?

Jag pysslade örhängen i går.
Det är ett fiffigt och billigt sätt att få nya vackra och unika accessoarer på.
Att göra dem själv.
Och för en vecka sedan fick jag en pion.
Den är stor som en hel bukett pioner är fantastiska.

Den kostade 50 kr.
Jag fann den på Kupan Bomhus.
Den luktar svagt av vind jag föreställer mig att den har varit undanhängd i åratal.
Tillsammans med många andra vackra skapelser.
Och hon som ägde den för länge sedan slutat kunna gå på trädgårdsfesterna och sommarbalerna.
Men för den skull inte tappat gracen, eller lusten.
Att dansa.
Stora manschetterna utställda kappan med röda sömmen det pistagegröna till allt rött och svart och de vita klassiska pumpsen och det stora röda paraplyet.
Allt är fascinerande och förtjusande.
Och då är jag inte ens överförtjust i stora prickar på kläder.
Bild från www.ew.com.
Den märkliga veckningen på toppen gör sig väl till kjolen.
Som är bredrandigt fin och hatten blir pricken över i.
Så där vill jag också se ut när jag anländer till Paris.
Bild från www.ew.com.
För längden på kjolen är fin och en vit t-shirt till är enkelt, vardagligt och fortfarande smakfullt.
Och för att väskan blänker fint i kontrast till de vardagliga textilerna.
Och handskarnas trekvartslängd är snitsig och de röda skorna ger lite mer liv i det vitamarina.
Bild från www.ew.com.
På en sida jag besöker ofta.
Säger de att denna klädsel är så ful.
Och jag tycker att den är så fin.
Shortsen skorna tröjan och dess mönster.
Det är tjusigt.
Och det är fascinerande hur olika smak det finns.
Bild från INFdaily.com.
Den går i blekt lila som drar mot cremefärgat.
Och de tre tårformade glasstenarna är immiga.
Och de små runda glasstenarna är glittriga.
Och den är pytteliten max 1,5 centimeter bred.
För att det är så enkelt men ändå så glamouröst.
Och maskulint men ändå så feminint.
(Och glittrigt naturligtvis for the love of god, glittrigt!)
Bild från www.hbo.com.
Ny klänning till låns från vän.
Det har varit hennes mormor, jag enbart förvaltar den.
På kvällen åt vi middag tillsammans med vänner.
Och spelade spel.
Guitar hero, dansmatta och nåt filmfrågespel på xbox'n.
Jag är relativt bra på Guitar hero, även om jag ibland har svårt att godta hur tonerna ligger på skärmen när jag hör att de egentligen är några helt andra.
Dansmattan var jag okej på.
Något frustrerande men fantastiskt roligt.
Filmfrågespelet.
Jag är alldeles för otålig för att resonera mig fram till rätt svar.
Jag har riktat in mig alldeles för mkt på collegefilmer och romantiska komedier samt Seinfeld för att vara duktig på en filmfrågesport som tar upp annat än bara ovan nämnda kategorier.
Men när en fråga om Deltagänget kom.
Då jäklar sopade jag mattan.
Jag har svårt att bestämma mig.
Är mkt ambivalent.
För att kunna använda lavendelklänningen ofta.
Till vardags rent av.
Skulle det hjälpa om den var endast knälång (nu: hellång).
Men att klippa i en gammal klänning huu jag har allt för många gånger stött på vackra plagg som ändrats för att passa tiden (typ 40-talsklänningar som 60-talifierats).
Mitt alternativ har varit att bara lägga upp den.
Men då måste spetslagret vikas in och då går den härliga lagerkänslan förlorad.
Med ett tunt spetslager som kan fladdra lite mer och låta vackra underklänningen skymta förbi i dansen.
Ack och ve.
Och som vanligt har jag alldeles för roligt när jag leker klippdocka.
Och för svårt att välja det slutar jämt med att jag har cirka tio olika öppningar till klädkollage.
Klänning Oscar de la Renta
Jacka Topshop
Väska Stella McCartney
Skor Christian Louboutin
Bilder från www.net-a-porter.com och www.topshop.com.
Klänning Donna Karan
Jacka Topshop
Väska Bottega Veneta
Skor Cloé
Bilder från www.net-a-porter.com och www.topshop.com.
För att färgen är iögonenfallande och ändå sober.
Och urringningen vacker och inte alls vulgär sin djuphet till trots.
Och frisyren blir så rar tillsammans med klänningens bredd på axelbanden.
Bild från www.hbo.com.
Ja men för att den är vackert kvinnlig på samma bohemiska sätt som inlägg nedan.
Plus färgen.
Plus det vackert glittriga.
Bild från www.hbo.com.
Men vad är det där tänker ni.
Vad vad vad?
Så spännande ni får fortsättningen och hela slutresultatet på fredag.
Eller nej.
Det var tänkt att det skulle gå på fredag, i morgon alltså.
Men i nyhetsvärlden går allt inte planeras på förhand och mitt modereportage är flyttat till nästa vecka.
Så mkt bättre, då finns ju spänningen kvar över hela helgen.
Visst.
Skira blusar för att skyla armar och urringning.
Är jag mkt svag för.
Så klart för att jag aldrig kommer bli äldre än tretton i min romantiska fantasi och därmed lättare kan låtsas att jag är en Bennet-syster (obs, helst inte de där tre yngsta och jobbiga systrarna).
Och så skyddar det fint mot solens starka strålar.
Blus på rea från Indiska i Umeå sommaren 2006.
Klänning från Laredoutes märke Unité de verkar ha slutat med det varför det fanns ju så vackra saker där.
För att kappan är så vacker och tjusig på ett ytterst bohemiskt vis.
Och för att den lila tunna kjolen dessutom är plisserad.
Bild från www.hbo.com.
Åh hå hå vad jag jobbar på.
Sliter mitt hår allt går inte min väg.
I dag ska det vara klart på fredag kan ni läsa om det i tidningen.
I går samlade jag ihop saker till ett mode-reportage.
Det var svårt med vissa delar.
Mer kan jag inte säga än.
Lindex har en fint grön soffa man kan vila på.
Som matchar gröna grejen vid sidan av jag gissar att den är för galgar.
Och man ser senaste väsk-köpet.
Med en rosett i skinn. 20 kronor på Kupan i Bomhus man kan ta av axelremmen och bära den som en kuvertväska hmm jag tror jag ska ta en bättre bild sen.
Mer av en närbild tror jag bestämt det får bli.
Ja.
Man fattar ganska lätt idealet på bröstformen på 50-talet.
Det märks bland annat på hur många av mina fina gamla klänningar är sydda.
Ur Underkläder - En kulturhistoria, av Britta Hammar och Pernilla Rasmussen.
Men din söta lilla rackare.
En flamingo i paljetter, så förträffligt!
Såg den på Blå i dag.
Hans Wiklund säger.
Att kvinnor som gillar Sex and the city är värd halva sin lön.
Nej, inte ens sin egen lön, utan halva männens lön (vilket är schysst för då blir mer pengar eftersom männen generellt sett har högre lön än kvinnor, så tack Hans).
– Brudar som gillar ”Sex and the city” bidrar till att kasta tillbaka jämlikhetssträvan hundra år tillbaka i tiden med de här löjliga Louis Vuitton prinsess-idealen.
Sa han bland annat i torsdags till radiokanalen Mix megapol.
Och när Aftonbladet vill ha en kommentar om den kommentaren säger han.
– Jag tycker att de ideal som torgförs i filmen, att det viktigaste är att ha en brasiliansk vaxning, en handväska från Louis Vuitton och hitta drömprinsen och gifta sig, är lite bakåtsträvande.
(Obs, du är gift själv, du vet det va? Med en kvinna som varit ett ansikte för "de där löjliga Louis Vuitton prinsess-idealen", du vet det va?)
Och att filmen förminskar kvinnans smak och kvinnan.
Och man borde gå och se Hulken istället.
Kära Hans Wiklund.
Jag tycker att de ideal som torgförs i Sex and the city.
Är bra för att de visar att kvinnor ska ta för sig.
Att kvinnor gärna har sex och absolut inte ska vara någon slags madonna.
Att det är okej att gifta sig men att vänner är minst lika viktigt.
På vilket sätt är uppskattningen av dessa ämnen bakåtsträvande?
Och jakten på den rätte, du menar väl ändå inte att män absolut inte bryr sig om att finna den stora kärleken?
Dessutom.
På vilket sätt är Hulken.
Med sina stora tysta och övermuskulösa mans-ideal.
Mindre bakåtsträvande och mindre dum?
Att se på Sex and the city är som att läsa chic lit och Vogue samtidigt.
Och på vilket sätt skulle en film fylld av vackra kläder och varma vänskapsband och kärlek förminska kvinnan och kvinnans smak?
Snarare är hela Hans Wiklunds kommentar om filmen en enda fet mansgrisförminskning av kvinnan och kvinnans smak.
Det enda jag håller med Wiklund om är att kvinnorna i Sex and the city är överbantade.
Jag kunde inte låta bli ett par solglasögon.
På Kupan i går de heter SAAB. 
Jag tänker: En gång i tiden när det var sent 50-tal var det någon som köpte en tjusig Saab och det följde med ett par solbrillor för så tjusigt var det att köpa bil på den tiden.
Det är som jag tänker.
Lite bättre solglasögonväder i dag än i går på bilden.